Redan på 1700-talet fanns det slöjd i Sverige. Det startades arbetsstugor för fattighjon och fattigbarn. I dessa stugor varvades slöjden med läsning och kristendom. När folkskolan fanns var det olika personer som gjorde att slöjdämnet fick den status som det hade. Syftet med textilslöjden har ändrats under tidens gång. I början av 1900-talet var syftet att flickorna skulle lära sig att sköta de husliga plikterna. En del av plikterna var att kunna sköta hemmets linne och kläder. Det var inte enkelt att köpa kläder på den tiden, nödvändigt var det då att lära sig tillverka dem. I början av 1960-talet kom den obligatoriska grundskolan. Då var textilslöjden ett av de ämnen, som det undervisades i. Flickorna hade textilslöjd och pojkarna trä- och metallslöjd 1965 startade Skolöverstyrelsen en försöksverksamhet, där både flickor och pojkar hade lika mycket av båda slöjdarterna. 1969 genomfördes den i hela grundskolan och resultatet visade sig vara bra. När grundskolan kom var den skapande verksamheten viktig. Eleven skulle kunna planera utifrån sina kunskaper och idéer. Det estetiska värderades högre då än tidigare. Idag behöver vi inte lära oss att sy kläder. Vi kan köpa dem, ibland t.om. billigare än om vi skulle sy dem. Skolans kursplaner har ändrats från att ha varit detaljerat skrivna. Lärarna har då varit styrda av dessa. Nu är de ofullständiga och lärarna lägger upp undervisningen efter elevens individuella planeringar och kunskaper. Studien av timantalet för textilslöjden visar att de är färre nu än i början av 1900-talet. Timantalet för dagens slöjd kan variera från skola till skola, men Lpo94 redovisar att textilslöjden ska ha 60min/vecka. Filosofen och pedagogen John Dewey har en teori som lyder: ”learning by doing.” Han värderade det praktiska arbetet högt. Dewey trodde att den intellektuella utvecklingen skulle komma ur praktiskt arbete