Syftet med detta arbete är att undersöka om elever uppnår målen i högre grad med ett undersökande och elevaktivt arbetssätt, än vad de gör med en helt läroboksbaserad undervisningsform. För att kunna besvara denna fråga bedrevs båda dessa undervisningsformer under åtta veckor, i år åtta. Två ämnesområden bearbetades och varje område pågick i fyra veckor och avslutades med ett gemensamt prov. Båda grupperna fick pröva de olika arbetsmetoderna. Den första gruppen fick utföra statistiska undersökningar i mindre grupper och redovisa resultatet, muntligt och skriftligt. Den andra gruppen arbetade med hastighet och negativa tal. De fick lösa teoretiska och praktiska uppgifter i grupp. Resultatet bearbetades efter hur eleverna löste problemen och vilken bedömning de fick på proven. Resultatet visar att de elever som inte arbetade efter läroboken i statistik var mer framgångsrika problemlösare. Vilket kan bero på att undervisningen baserades på egna intressen och erfarenheter. Dessutom fick de möjlighet att lära av varandra och tala matematik, vilket främjar förståelse och utvecklar det logiska tänkandet. Resultatet på provet i aritmetik visar något annat. Samma elevgrupp som i föregående var återigen de främsta problemlösarna, trots att de haft en läroboksstyrd undervisning. Resultatet kan bero på att den gruppen var starkare matematiskt eller att de blivit mer intresserade av matematiken.