Jag anser att det är viktigt att man redan som barn lär känna sin egen kropp och hur den fungerar eftersom jag tror att det bidrar till att skapa en bättre självbild. Därför bestämde jag mig för att ta reda på vad barn mellan fyra och sju år har för föreställningar om insidan av människokroppen och varför deras föreställningar ser ut som de gör. Med insidan av kroppen menar jag hela kroppen, alltså från topp till tå. För att ta reda på det har jag dels läst litteratur i ämnet samt gjort undersökningar där förskolebarn och barn i förskoleklass har fått i uppgift att dels rita hur de tror att de ser ut inuti kroppen, samt placera ut fem av våra viktigaste organ i en tom människokropp. Jag har samtidigt, i den mån det har varit möjligt, försökt att dokumentera deras tankegångar kring uppgifterna. Resultatet blev att deras kunskap över lag var större än vad jag hade väntat mig och att den litteratur jag har läst ofta har underskattat barnens förmåga i ämnet om man jämför med det resultat jag fick av undersökningarna. Visst har den kognitiva utvecklingen en liten betydelse när det gäller barns föreställningar om insidan av människokroppen, men den faktor som har allra störst betydelse enligt mig är ändå den miljö de lever i, alltså deras egna erfarenheter.