Mitt syfte med examensarbetet är att spegla området matematiksvårigheter ur ett lärar- samt forskarperspektiv. Jag vill ge en bild av vad matematiksvårigheter är, vad det innebär och hur det visar sig med utgångspunkt i hur lärare och forskare uppfattar det. Vidare vill jag ta reda på hur lärare arbetar med att tillgodose elever med matematiksvårigheter i sin undervisning och om det finns ett samband mellan läs- och skrivsvårigheter och matematiksvårigheter. Jag har använt mig av litteraturstudier och intervjuer som metod för att uppnå mitt syfte med studien. Att matematiksvårigheter är ett svår definierat begrepp visar både mina intervjuer och litteraturstudierna. Både forskare och lärare använder olika termer för att beskriva vad matematiksvårigheter är. Här ligger den stora skillnaden mellan lärare och forskare just när det gäller hur man definierar matematiksvårigheter. Men det finns också områden som både lärare och forskare anser att elever med matematiksvårigheter har svårt för. Dessa är bland annat lästal, positionssystemet, tal i decimalform samt att kunna se samband. Både forskare och lärare nämner också att matematiksvårigheter har ett samband med läs- och skrivsvårigheter. Det är inte svårt att tänka sig att om man har problem med skriftspråket i form av att läsa och koda av ord så får man även problem i matematiken. För att underlätta matematiken för de här eleverna så anser en del forskare att man måste arbeta medvetet med språket även i matematiken, att använda sig av samtalet som en arbetsform. Andra arbetsformer som kan underlätta för elever som har problem med matematiken är att arbeta mer laborativt och att använda sig av ett undersökande arbetssätt. De här eleverna kräver även mycket stöd och uppmuntran för att hålla koncentrationen och motivationen uppe. Intervjusvaren från intervjuerna har jag sammanställt och redovisas i turordning som de ställdes. De redovisas till en början var för sig för att sedan sammanfogas i en resultatsammanfattning. Lärarna i intervjuerna pratar mycket om de pedagogiska bitarna för att tillgodose dessa elevers behov i sin undervisning. Lärarna har inte den tiden att sitta ner hos varje elev och verkligen samtala om problemen och uppgifterna. De svaga eleverna faller lätt in i mängden och tappar motivationen och lusten att lära. Men hos specialläraren/specialpedagogen finns den här extra tiden och här blir barnets behov tillfredställda på ett bättre sätt.