Uppsatsen syftar till att undersöka och diskutera hur utvecklingssamtal används och genomförs i dagens grundskola. Utvecklingssamtal är något som skall hållas minst en gång per termin i grundskolan enligt grundskoleförordningen. Utvecklingssamtalet är ett viktigt redskap i lärarens arbete. Dels för att lära känna sina elever och deras föräldrar, och dels för att tillsammans kunna arbeta mot de gemensamma målen. Dessa utvecklingssamtal är också något som periodvis upptar mycket av lärarnas tid och kraft, och i detta arbete undersöks vad dessa samtal innebär i praktiken? Vad syftet är med samtalen och vad det finns för rutiner, metoder och material/underlag till dessa samtal ute på skolorna? Genom intervjuer och observationer tillsammans med olika lärare samt jämförelser mellan olika skolor, har jag försökt att få en syn på hur skolor idag arbetar med utvecklingssamtal. Arbetet är främst inriktat på lärarnas roll och arbete kring utvecklingssamtalet och vad de har för rutiner på just deras skola, samt om de har fått någon utbildning eller dylikt om just utvecklingssamtal. Resultatet av undersökningen visar att det finns stora variationer i rutiner och förutsättningar mellan olika skolor. Det visar också att de flesta lärare inte har fått någon som helst utbildning inom ämnet och de kände heller inte till det material som finns utgivet av Skolverket om just utvecklingssamtal. Den största informationskällan verkar istället vara kollegorna som man vänder sig till om man vill få råd eller har frågor. Däremot hade de flesta lärarna i undersökningen en snarlik inställning till vad samtalens syfte torde vara. De var också snarlik uppfattning om vilken roll de själva skulle ta i samtalet och också vilken roll eleven respektive föräldern borde ha i samtalet. Något som var förvånade efter undersökningen var dock att något som anses så viktigt i dagens grundskola, och som det ges direktiv till från både grundskoleförordningen och skolverket, ges så lite resurser.