Som grund för det här arbetet ligger ett intresse för hur skolan och lärare hanterar konflikter. Syftet är att klarlägga olika konflikthanteringsmodeller och se vilken medvetenhet som finns om detta i skolan. Jag vill ta reda på om lärarna enbart arbetar efter deras ”magkänsla” gällande konflikthantering eller om de har en utvecklande modell att gå efter. För att få reda på detta har jag ställt följande frågor: Hur ser olika konflikthanteringsmodeller ut? Vilka konflikthanteringsmodeller används i praktiken? Vilken medvetenhet om konflikthantering finns hos lärarna/ skolan? För att besvara mina frågor har jag läst litteratur inom området samt gjort en kvalitativ undersökning. Fem personer medverkade, fyra mellanstadielärare och en lågstadielärare. Intervjuerna innehöll strukturerade frågor eftersom jag var intresserad av specifik information, men bestod av öppna frågor så att lärarna fick stort utrymme att utveckla sina svar och komma med egna inlägg. I min litteraturgenomgång fick jag fram ett antal konflikthanteringsmodeller som kan användas i skolan. Vissa modeller ska användas i förbyggande syfte och ett par modeller kan praktiseras i själva konflikhanteringen. I den empiriska undersökningen fick jag fram vilka konflikthanteringsmodeller som lärarna använde i praktiken, enbart två av lärarna använde sig av någon/ några av de förebyggande modellerna. Det var ingen av dem som praktiserade någon bestämd modell i själva konflikthanteringen. Av resultatet kan jag dra den slutsatsen att lärarna jobbar medvetet i det förebyggande arbetet, men inte lika medvetet när det gäller själva konflikthanteringen. De undersökta skolorna jobbar lite olika, det är bara två skolor som har fått kompetensutveckling i ämnet konflikthantering och det är endast en skola som har en handlingsplan som enbart riktar sig mot konflikthantering. Då lärarna behöver stöd och hjälp med konflikthanteringen så vänder de sig framförallt till sitt arbetslag. Få av lärarna får hjälp och stöttning av skolsköterska, speciallärare och elevvårdsgrupper.