Jag har i mitt arbete undersökt huruvida ungdomar i nionde klass tänker om livsfrågor. Min undersökning är en jämförelse av en liknande, skolöverstyrelsen genomförde, 1979. Jag ville med denna se om tonåringarna inställning till de ställda livsfrågorna förändrats något. Tänker de och prioriterar de samma saker idag som för 25 år sedan? Om inte, i så fall vad och vad prioriterar de istället. Min undersökning lämnades ut till 40 st niondeklassare på en högstadieskola i Karlstad. Min senare sammanställning av denna kom att leda till det resultat jag kom fram till. Jag kan poängtera att det eleverna till mångt och mycket prioriterade 1979 var frågor inför framtiden samt hur denna skulle bli. Att få ett meningsfyllt arbete tycktes viktigt samt att man värnade mycket om miljön. Frågor som trygghet, föräldraskap osv. var givetvis också av hög rang. Det som genomlöpte min undersökning 25 år senare var inte riktigt samma tema som ovan. Dagens elever tycktes djup i sin undersökning på ett annat sätt än eleverna 1979. Man prioriterar tryggheten och behovet av att bli älskad och sedd. Gemenskap samt hur man ska bete sig mot sina medmänniskor i samhället var också mycket betydelsefulla. Bekräftelsen av den egna människan var tydlig hela tiden. Det är även på dessa punkter den huvudsakliga skillnaden ligger. Då antalet frågor var många, fanns det likaså flertalet värderingar som ännu tycktes likadana. De minst betydelsefulla frågeställningarna i undersökningarna var samma, nämligen tros och livsåskådnings aspekten. Detta var samtliga elever både 1979 och idag rörande överens om att de var minst betydelsefulla för dem i livet. Det var likaså dessa frågor de ansåg man borde behandla minst i skolan. Samma åsikt fanns likaså om ovärdet i alkohol och droger. Dock , som jag nämnde ovan var de röda trådarna olika. Dagens elever tycktes inte alls på samma sätt värdesätta att i framtiden få ett stabilt och bra jobb. Miljön var heller inget man valde att ta upp i första hand. En del svar på dessa frågor har jag belyst i form av att samhället idag är mer miljömedvetet än vad det var 1979. Vi kanske upplever det som om vi faktiskt gör en insats då vi källsorterar, återvinner och komposterar. Vi vet likaså idag att vi har ett skyddsnät i samhället som fångar upp de som står utan arbete. Detta gör möjligen att vi inte känner oss så otrygga inför att inte klara oss ekonomiskt i livet. Att dagens elever har ett behov att bli sedda och ej känna ensamhet kan bero på att vi lever i ett högteknologiskt samhälle där vi istället förses med prylar i kompensation för tidsbrist och stress från föräldrarnas sida. Men det är mänsklig värme och omtanke vi behöver och inte en ny pryl. Frågorna att jämföra är mångfaldet mer men finns att reflektera över i min undersökning. Den egna diskussionen har främst behandlat tankeställningar som kommit upp i mitt sinne under arbetets gång. De berör mycket hur det samhälle vi idag lever i är utformat. Hur ser religionsaspekterna ut? Får eleverna sina livsfrågor tillgodosedda. Vilka hemförhållanden lever man under idag och hur ser ansvarsfördelningen i hushåll och samhälle ut? Varför finns det så påtagliga könsskillnader gällande vissa frågor i undersökningen. Dessa rön har jag belyst med egna funderingar. Avslutningsvis finns en sammanställd bilaga med i form av den enkät som gavs ut till eleverna.