Mitt syfte med detta arbete är att jag vill undersöka hur datorprogram fungerar som läromedel i matematikundervisningen. För att kunna göra bättre läromedel i framtiden måste man veta hur det fungerar idag. Min övergripande frågeställning är: Vilken uppfattning har lärare som undervisar år 1-3 om datorprogram som läromedel i matematikundervisningen och vilket intryck får man av de datorprogram som finns på AV-centralen? Min övergripande frågeställning har jag brutit ned i följande delfrågor: Hur används datorprogram i matematikundervisningen? Vilka moment och färdigheter tränar programmen? Varför används datorprogram? Hur kan datorprogrammen förbättras? För att få svar på mina frågor ansåg jag det lämpligt att intervjua ett antal lärare och göra en undersökning av de datorprogram som är aktuella på AV-centralen. Jag har begränsat mig till barn i åldrarna 6-9 år. Litteraturgenomgången och undersökningarna gjordes och skrevs år 2001 och år 2002. Min undersökning har gett mig svar på mina frågor men jag skulle gärna se en mer omfattande undersökning i framtiden för ett mer användbart resultat. Ett mer tillförlitligt resultat skulle det bli om man intervjuar fler lärare och undersöker fler datorprogram mer noggrant än vad jag hade tillfälle att göra i detta arbete. Ett mer tillförlitligt resultat skulle kunna påverka och hjälpa läromedelsindustrin att göra bättre läromedel i matematik för målgruppen barn mellan 6 och 9 år. Det jag har kommit fram till i min undersökning är bland annat: Datorprogram används som ett komplement i matematikundervisningen. De undersökta programmen var inte gjorda för samarbete och diskussion kring det man övade. Det är inte vanligt att programmen har funktioner där läraren kan gå in och se vad eleverna har gjort eller där läraren kan gå in och förändra/individualisera i programmet. Majoriteten av programmen är övningsprogram som tränar tabeller. De intervjuade lärarna var överens om att i de program de använder tränar eleverna på att befästa redan inlärd kunskap. Datorprogrammen borde få ett bredare användningsområde som tränar förståelse i olika sammanhang, som visar att det är av betydelse vad barnen tränar på och som visar vad de kan använda kunskaperna till. Datorprogram borde ha sin utgångspunkt i för eleverna närbelägna problem. Problemen borde vara erfarenhetsbaserade. Om man ska kunna använda programmen i större utsträckning och på ett enkelt sätt borde programmen vara enkla att individualisera till de enskilda eleverna.