Under utbildningen till gymnasielärare har det talats mycket om elevdemokrati och de flesta är eniga om att det i skolans värld ska finnas en fungerande elevdemokrati. Detta examensarbete behandlar hur det ser ut i olika skolor i Sverige och Kenya. Syftet med examensarbetet är att utifrån teori och empiri försöka klargöra och beskriva vilka skillnader som föreligger mellan Sverige och Kenya med avseende på elevdemokrati, samt redogöra för respondenternas åsikter om hur det borde se ut i framtiden. För att uppnå examensarbetets ovan nämnda syfte har jag genomfört en undersökning bland tio personer inom skolans värld alla med olika erfarenheter och kunskaper. Undersökningen har genomförts genom personliga intervjuer och kan därmed kallas en kvalitativ undersökning. Det insamlade materialet har sedan analyserats och utifrån denna analys har jag kommit fram till ett antal slutsatser. Det som jag bl.a. kan konstatera är att det föreligger skillnader mellan de bägge länderna, men även likheter såsom att samtliga respondenter tycker att skolan ska förankra grundläggande demokratiska värderingar som gör att var och en får en ökad tolerans och förståelse för samhället. Vidare vill eleverna kunna påverka sin skolgång mer i bägge länderna. Nuvarande lärare och skolledare i Kenya är dock mer restriktiva angående elevdemokrati än vad motsvarande personer i Sverige är.