Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Undervisning - en källa till glädje och förtvivlan
2005 (Swedish)Independent thesis Basic level (professional degree)Student thesis
Abstract [sv]

Examensarbete, gymnasielärarutbildningen, Karlstads Universitet, Fredrika Persson, vt-05. Handledare: Erica Segolsson. Titel: Undervisning – en källa till glädje och förtvivlan Idag är skolverksamheten mål och resultatstyrd och de övergripande målen tolkas och konkretiseras lokalt. Detta har inneburit att ett större ansvar för elevernas utbildning har lagts på lärarna. De har en frihet att själva tyda de övergripande målen och därmed också att självständigt besluta hur undervisning ska bedrivas och vilken kunskap som ska förmedlas. Problemet är nu hur det ska ske på bästa sätt? Min avsikt med detta examensarbete är att det ska hjälpa mig att finna de svar jag söker, så att jag kan utvecklas i min lärarroll. Mitt syfte är därmed att utifrån pedagogisk forskningsteori och praktisk erfarenhet nå insikt om hur undervisning kan bedrivas för att stimulera ett aktivt lärande hos eleven. Arbetet är tvådelat och första delen är ett litteraturstudium, i vilket jag har använt mig av den litteratur jag införskaffat under mina år som lärarstuderande, och den andra delen bygger på muntliga samtal och utvärderingar med elever, utförd i en gymnasieskola. De slutsatser jag kommit till är följande: enligt den pedagogiska och ämnesdidaktiska forskningsteorin krävs det att läraren är medveten om vad undervisningsuppdraget består av och att han/hon reflekterat över de delfunktioner som utgör undervisningsuppdraget, så att han/hon vet målet med sin undervisning. En lärare bör ha goda ämneskunskaper, men även didaktiska/undervisningsmetodiska kunskaper, vara entusiastisk och ha förmågan att skapa ett engagemang hos eleverna. Läraren bör vidare ha tillägnat sig en repertoar av praktiska tillvägagångssätt, olika sätt att undervisa om olika undervisningsinnehåll, så att kunskap kan förmedlas på bästa sätt till eleverna. Liknande svar gavs av eleverna, men de betonade också vikten av att läraren tycker om elever och att undervisa, att läraren ska göra så att eleverna förstår, ha förmågan att kunna förklara på ett enkelt sätt, samt att läraren ska låta eleverna vara med och bestämma om främst arbetssätt, men till viss del även innehåll. Jag insåg i efterhand att jag har varit enkelspårig i användandet av utvärderingarna. Utvärdering ska leda till en utveckling och då måste jag fundera på vad eleverna egentligen lär sig och inte enbart vad de tycker att bra undervisning är. Eventuellt väljer eleverna det som är enklast för dem, utan att reflektera över konsekvenserna. De pedagogiska och ämnesdidaktiska forskningsteorierna tillsammans med elevutvärderingarna har dock hjälpt mig att nå insikt i hur undervisning kan bedrivas för att stimulera ett aktivt lärande hos eleven. Slutsatsen är att alla dessa faktorer som nämnts bör sammanvägas och övervägas . En lärare ska stimulera eleverna till att lära in, inte lära ut.

Place, publisher, year, edition, pages
2005. , p. 27
Identifiers
URN: urn:nbn:se:kau:diva-60375Local ID: GYM-49OAI: oai:DiVA.org:kau-60375DiVA, id: diva2:1125176
Educational program
Teacher education
Available from: 2017-07-13 Created: 2017-07-13

Open Access in DiVA

No full text in DiVA

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar

urn-nbn

Altmetric score

urn-nbn
Total: 8 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf