I en tidigare undersökning utförd av SCB (1997), visade det sig att lärare, vare sig det gäller kvinnor eller män, är en utsatt yrkesgrupp. Syftet med denna undersökning var att se om detta stämmer överens med gymnasielärares upplevelse av stress på en skola i Mellansverige idag samt att komplettera Statistiska centralbyråns undersökning från 1997 med en kvalitativ undersökning. De frågor jag ställde mig lyder: - Stämmer SCB:s bild av stress inom läraryrket överens med verkligheten på en skola i Mellansverige idag? - Finns det några skillnader mellan mäns och kvinnors uppfattning om stress inom läraryrket? Denna uppsats baseras på 16 intervjuer och jag har därmed tillämpat en kvalitativ metod. Resultatet presenteras tematiskt, för att läsaren lättare ska få en överblick. Maslach och Leiter forskar kring stress och det viktigaste i deras forskning är sex punkter, som de menar är avgörande för relationen mellan arbete och människa. Det är i denna teori som jag valt att förankra uppsatsen. SCB:s undersökning är kvantitativ och min är kvalitativ, något som komplicerade jämförelsearbetet. Mitt resultat uppvisar ändå en likhet med den tidigare studiens resultat. Jag upplevde däremot inte några generella skillnader mellan män och kvinnor i min undersökning. Då det var svårt att få lärarna att ställa upp i intervjuer p.g.a. deras höga arbetstempo, råder inget tvivel om att lärare idag är stressade. Av resultatet att döma är många lärare ofta stressade, tar ofta med sig arbete hem, ägnar ofta 100% av sin uppmärksamhet och koncentration åt arbetet och upplever i stor utsträckning att de har för mycket att göra. De har däremot stort inflytande när det gäller planering och upplägg av kurser. 5 av 8 kvinnor lider av sömnproblem p.g.a. tankar på arbetet och många tycker att arbetstakten är hög eller för hög, men trots allt trivs de ändå utmärkt med sina arbeten.