Trots att det gått drygt fyra år sedan kursen Projektarbete inrättades finns det fortfarande många frågetecken runt kursen. Detta gjorde att intresset för att skriva om kursen föddes. Skolverkets kursplaner säger att elever ska utveckla en förmåga att planera, strukturera och ta ansvar för ett större arbete. Dessutom ska det ge erfarenhet av att arbeta i projektform samtidigt som elever ska tillämpa och fördjupa kunskaper inom ett kunskapsområde, ett program eller en studieinriktning. Processorienterade arbetssätt ökar i skolan och kommer sannolikt att fortsätta öka. Dagens arbetsmarknad präglas också alltmer av projekt. Det är därför viktigt att skolan anpassar sig till detta arbetssätt. Den här uppsatsen ska ses ur både ett myndighets och ett elevperspektiv. Den ska belysa skolverkets intentioner samtidigt som den ska ge elevers syn på projektarbete. Syftet är att undersöka hur skolverkets intentioner med kursen anammas av elever. I syftet ingår att till viss del ge lärares syn på kursen. Fyra forskningsfrågor ska ge underlag för en studie. Hur upplever gymnasieelever kursen? Hur upplevs handledarens roll? Överensstämmer kursplanen med hur arbetet bedrivs? Hur ser gymnasielärare på kursen? För elevundersökningen användes en kvantitativ metod och för lärarundersökningen en kvalitativ. Den kvantitativa elevundersökningen sker med en enkät ställd i påståendeform där elever har att ta ställning till fyra olika alternativ. Lärarundersökningen sker i intervjuform med två lärare. Undersökningen sker på en gymnasieskola i Mellansverige och avgränsas av att två klasser ingående i Samhällsvetenskapsprogrammet, en med inriktning ekonomi och en med inriktning samhälle undersöks. Klassen med inriktning ekonomi uppvisar fler negativa attityder till projektarbete än den med inriktning samhälle. Den kvinnliga delen är mer negativ än den manliga. För inriktning samhälle är den manliga delen mer negativ än den kvinnliga. Båda klasserna visar också vissa negativa attityder till handledarskap, inriktning ekonomi mera än den samhälleliga. Det största positiva gensvaret märks i den del som mäter kursplanens mål gentemot hur arbetet bedrivs. Ett möjligt taktiskt tänkesätt kan dock skönjas hos avdelningen med inriktning samhälle, medan inriktning ekonomi misstror att de valt ett arbete som sammanfaller med programval.