Detta examensarbete handlar om litteraturläsning ur ett receptions- och utvecklingsperspektiv. Det finns en hel del forskning om litteraturläsning och olika sätt att se på mötet mellan text och läsare. Jag har närmare studerat två forskare och deras teorier om litteraturreception och om hur man utvecklas som litteraturläsare, nämligen Judith Langer och JA Appleyard. I de litteraturantologier som används i svenskundervisningen på gymnasiet finns i de allra flesta fall frågor knutna till varje text. Ofta är frågorna uppdelade i två kategorier. Den första kategorin mäter läsförståelsen medan den andra är av mer diskuterande karaktär. Det är dessa, sistnämnda frågor som särskilt fångat mitt intresse i samband med detta examensarbete. Eftersom det är vanligt att dessa frågor utgör det enda materialet med vilket elever bearbetar skönlitterära texter i skolan så anser jag min undersökning av dessa frågor i ett utvecklingsperspektiv relevant. Jag har genomfört en kvalitativ undersökning av två texter med tillhörande frågor ur antologin Levande Texter. Därefter ställde jag mina resultat mot de ovan nämnda forskningsteorierna. Syftet med uppsatsen var således att undersöka om och i så fall hur de litteraturfrågor som finns till de valda texterna kan utveckla eleven som litteraturläsare enligt Langers och Appleyards teorier. JA Appleyard presenterar en modell för läsutveckling där han särskiljer fem faser. De faser som är av intresse för denna uppsats är fasen läsaren som tänkare och i viss mån också läsaren som tolkare. Typiskt för den tänkande läsaren är att den provar texten mot verkligheten och jämför med egna tankar och erfarenheter. Det blir viktigt att undersöka fiktiva karaktärers inre och yttre liv för att se om yttre handling stämmer överens med inre bevekelsegrunder. Den tolkande läsaren ser på texten som något konstruerat som kan tolkas utifrån olika perspektiv. De kan också tala mer analytiskt om en text. Centralt hos Langer är att läsaren ges möjligheter att knyta texten till egna erfarenheter och kunskaper. Langer förespråkar också öppna frågor som inte har ett rätt eller fel svar. I undersökningen av frågorna framkom att det både finns frågor som överensstämmer med och som avviker från Appleyards och Langers teorier i den undersökta antologin. De flesta av frågorna rör intressanta och utvecklande aspekter men det saknas ofta ett perspektiv som ställer texten i relation till läsarens liv och tankar.En annan brist med frågorna är att flera av frågorna inte är konstruerade som öppna frågor utan ger en känsla av att det finns ett ”rätt” svar. Ett exempel på hur en sådan fråga är konstruerad är att läsaren tex ska tolka något i texten symboliskt. En öppen fråga däremot är ofta konstruerad så att läsarens åsikt efterfrågas eller att läsaren ombeds tänka sig in någons situation osv. Positivt är att det finns flera frågor till varje text som utmanar läsaren mot nästa nivå, den tolkande läsaren. Dessa frågor kräver av läsaren att kunna ställa sig utanför texten och betrakta den som en konstruktion som kan studeras utifrån olika kriterier. I stort sett fungerar frågorna tillfredställande utifrån Langers och Appleyards receptions- och utvecklingsteorier. Men litteraturdiskussionen bör enligt min åsikt inte enbart styras efter konstruerade frågor utan även utgå ifrån läsarnas autentiska frågor.