Uppsatsen är en hermeneutisk undersökning av betyg och betygsystem i skolan. I undersökningen tar jag del av litteraturen och forskningen som har gjorts inom ämnet betyg och betygsättning. Uppsatsen innehåller intervjuer som jag har gjort med några elever och lärare på en gymnasieskola i Sverige. Syftet med uppsatsen är att ge ett svar på frågan hur betyg och bedömning tolkas av lärare och elever. Frågor som undersökningen ska söka svar på är: Vad anser elever och lärare om betyg? Hur skulle ett rättvist betygsystem se ut? Vilken betydelse har betyg för elever och lärare? Kan betyg motivera elever? För att få svar på de här frågorna tar jag del av forskningen som har gjorts kring ämnet i frågan, och jag har också intervjuat fyra elever och tre lärare. Intervjuerna har antecknats och analyserats. Analysen och tolkningen av intervjuerna finns under rubriken ”Elever och lärare om betyg och bedömning”. Undersökningen visar på att både lärare och elever är missnöjda med det betygsystemet som vi har idag. Det som ifrågasätts i samband med betyg och betygsättning är likvärdighet, rättvisa och betygens betydelse och funktion. Trots missnöjet med betygsystemet vill de flesta av de intervjuade eleverna och lärarna ändå behålla betyg i skolan. Det kommer fram två skäl för att behålla betyg. Det ena skälet är att betyg kan motivera elever, och det andra är att de är urval till högre studier. Frågan är om dessa två skäl räcker för att försvara betygens existens? Enligt skollagen och styrdokumentet ska kunskap i sig ha ett egenvärde och inte bara betygsvärde. Det är många som läser för betygens skull och inte för kunskapen i sig, och då förlorar kunskapen sitt egenvärde.