Syftet med rapporten är att ta reda på vilken helhetsförståelse svenska gymnasieelever har för begreppsbildning inom ramen för proteinsyntesen i en eukaryot cell, med människan som modellorganism. Frågeställningar baseras på proteinsyntesen och elevernas förmåga att etikettera valda objekt, förklara vad det utvalda begreppet innebär, förklara vilket samband som finns mellan begreppen, samt var de specifika begreppen skulle kunna höra hemma i människan, mer specifikt i den eukaryota cellen. Som metod valdes en modifierad variant av semistrukturerade intervjuer enligt Kvale (1997) och professor Schmidt (personlig kommunikation). Intervjuerna genomfördes gruppvis om två till tre elever från det naturvetenskapliga programmet på en gymnasieskola i en medelstor svensk stad. Intervjuerna bandades, transkriberades och analyserades med avseende att besvara frågeställningarna och föra analysen mot syftet med rapporten. Det antas att empirin har besvarat frågeställningarna och resultatet överensstämmer till stor del med aktuell forskning. Forskning har visat att elevernas idéer inom genetikområdet bildar ”kluster”, isolerade öar, som mycket sakta närmar sig varandra för att bilda ett rimligt nätverk i enlighet med Marbach-Ad och Stavys (2000) studie. Eleverna redovisar ett helhetsperspektiv men saknar på sina ställen broar och en grundläggande förståelse för de ingående begreppen för att bygga över mellan de isolerade ”begreppsöarna”. Det visade sig också att eleverna över lag hade goda kunskaper om kronologin i de ingående processerna, och har goda kunskaper om när vilket begrepp inträder var i kronologin. Eleverna hänvisade i hög grad till klassisk genetik då frågorna rörde gener och exemplifierade sina svar med Mendelsk genetik och klassiska läroboksexempel såsom ögon- och hårfärg. ”Genen” användes i en del fall synonymt med ”egenskap”. Intressant att nämna är att alla grupper hänvisade till bilder de kommit i kontakt med, samt vad lärarens sagt i undervisningen. Det verkar viktigt som lärare att ha kunskap om den didaktiska komplexitet avsnittet för med sig, samt vara medveten om vad en bild innebär i det pedagogiska syftet. En god egenskap verkar också vara att som lärare själv vara insatt i terminologin och fokusera på helheten snarare än på detaljkunskaper.