I detta examensarbete undersöks hur två grupper av bedömare betygssätter arton elevsvar ur ett prov i Historia A. Den ena gruppen består av sju snart färdigutbildade lärarkandidater och den andra gruppen består av sju bedömare utan lärarutbildning. Syftet bakom undersökningarna är att utreda om, och i så fall hur, den kompetens lärarkandidaterna fått genom sin utbildning kommer till uttryck i en konkret bedömnings- och betygssättningssituation. Undersökningarna bygger på såväl kvantitativ som kvalitativ analys och gav bl. a. följande resultat: 1) Lärarkandidaternas betygssättning normalfördelades i större utsträckning än de icke-behöriga lärarnas. Författaren argumenterar för att en tänkbar förklaring är att det relativa betygssystemets normalfördelningstänkande fortfarande fungerar som aktiv norm vid betygssättning. Författaren argumenterar vidare för att de icke-behöriga lärarna, i viss utsträckning, sätter betyg efter en måluppfyllelseprincip. 2) Båda undersökningsgrupperna visade en generell tendens att sätta högre betyg ju längre elevsvaret var. Undersökningarna kan med andra ord inte ge stöd för att längden på ett elevsvar utövar mindre inverkan på lärarkandidaternas betygssättning än på de icke-behöriga lärarnas. Validiteten i detta uppvisade resultat måste emellertid betraktas som lågt, men i närstudier av enskilda elevsvar argumenterar författaren för att elevsvarets längd trots allt är av reell betydelse för dess betyg. 3) Lärarkandidaternas betygssättning fördelar sig inom gruppen något mer likvärdigt än inom gruppen av icke-behöriga. I detta fall kan inte slumpen frånräknas som en förklaringsgrund bakom resultaten. Det finns ett par drag bland lärarkandidaterna som urskiljer dem från den andra gruppen, och som kan tänkas ha med deras utbildning att göra. De verkar vara mer toleranta mot svagare elevprestationer, och sätter exempelvis aldrig ut plus- eller minustecken efter IG-betyg. Två av lärarkandidaterna har dessutom satt i system att inte sätta ut plus och minus efter betyg överhuvudtaget. Detta har med stor sannolikhet med deras utbildning att göra. Arbetet avslutas med en diskussion kopplad till tidigare forskning, litteratur samt styrdokument. Diskussionen kretsar framförallt kring de krav som ställs på lärarens betygssättning och lärarens förmåga att leva upp till dessa.