Jag upplever att skolan mer än tidigare utvecklar gårdagens kunskaper jämfört med de kunskaper som industrin efterfrågar. Det har dock inte alltid varit så, tvärtom upplevde jag att det fanns en tydligare dialog mellan skolan och industrin tidigare. Jag baserar detta från min egen utbildning som gymnasieingenjör 1976, civilingenjör elektroteknik –85, jämfört med vad jag upplever på min praktik från dagens teknikprogram. Fyra årig tekniskt gymnasium hade ett stort utbildningsinslag som hade i syfte att förbereda eleven för ett jobb i industrin. Utbildningen krävde industripraktik för få en examen, man gick så djupt inom vissa områden att det krävdes upp till ett års studier på teknisk högskola för att komma ikapp. Dagens teknikutbildning siktar inte på detta djup, upplever inte att utbildningen har några större ambitioner att förbereda eleven för ett jobb. Industrin har uppmärksammat problemet och har på många orter tillsammans med skolan startat en Kvalificerad Yrkesutbildning (KY). KY har som mål att ersätta det fjärde året och samtidigt erbjuda en omskolningsmöjlighet för andra grupper. Syftet med den här uppsatsen är att jämföra faktiska förhållanden efter att genomfört 2/3 av utbildningen på denna relativt nya utbildning (den aktuella utbildningen i KY elektronik i Karlstad startade 2002) med förväntningar som fanns då man valde utbildningen. Undersökningen är baserad på en elevenkät utdelad till klassen (11 svar /13 utdelade enkäter). Jag har inte funnit några tidigare utredningar som jag kunnat jämföra resultatet med, därför har analysen fokuserats på vilka parameter som inverkar på elevens förväntningar. Frågorna jag besvarar är: q Vilka förväntningar har eleven på utbildningen q Hur upplever eleven de faktiska förhållandena i jämförelse med förväntningarna. Slutsatsen är att utbildningens intentioner är mycket goda, upplägget med skolförlagd undervisning varvad med arbetsplatsförlag utbildning upplevs som mycket positivt. Det finns dock områden som kan förbättras, dessa är: q Elevernas förväntningar på utbildningens kvalité upplevs inte som infriade, speciellt i åldersgruppen <21 – 24 år är detta markant. q Eleven tror varken på sin attraktionsförmåga eller möjligheter till arbete på någon av de praktikföretag de varit på, trots att de aktuella företagen ropar efter arbetskraft. q Det finns en stor del av eleverna som upplever att skillnaderna är så stora i elevernas bakgrund att det hindrar fördjupning i elektronikämnena. q Arbetsinsatsen för att klara utbildningen upplevs som lägre än förväntat av många elever. q Elever upplever överlag en stor brist på kurslitteratur En intressant aspekt som framkom under undersökningen var att eleverna överlag värderar arbetslivet och kamrater som en större källa till kunskap än skolan. Detta är ett intressant uppslag att forska vidare i, Gäller det för andra grupper av elever ?, tas hänsyn till detta vid utformningen av andra utbildningar ? Följande åtgärder föreslås: q Inför ett mera renodlat påbyggnadsår till teknikprogrammet som mera liknar det fjärde året på 4-åriga Tekniskt gymnasium. q Gå djupare i produktionsteknikavsnittet, där kategorin elever med tidigare yrkeserfarenhet kan tillföra verkligt mervärde. Det är också är det område där den lokala elektronikproduktionsföretagen har störst efterfrågan. q Förbättra informationskanaler så att man stämmer av elevernas förväntningar mera öppet med de förväntningar företagen har. q Förbättra kurslitteraturen, bilda nätverk, fånga upp framgångskoncept både inom gymnasiet och industrin.