Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Gymnasieskola för alla och att lära för den - en studie av kunskapssynen i två läroplaner och ett slutbetänkande
2004 (Swedish)Independent thesis Basic level (professional degree)Student thesis
Abstract [sv]

Denna ”essä” behandlar begreppet kunskap så som det kommer till uttryck i Lgy 70, Lpf 94 och SOU-rapporten Åtta vägar till kunskap. För att göra detta så krävs en grund i vad kunskapsbegreppet sagts innebära och en förståelse för begreppets svårdefinierbarhet. Detta görs i arbetets första del - kunskap, tro och vetande i filosofin – som fungerar som en övergripande introduktion till vanliga kunskapsteoretiska problem. Uppsatsen söker svar på om synen på ”kunskap” förändrats i och med det nya dokumentet Lpf 94 jämfört med Lgy 70 och vidare om vi kan ana någon ny kunskapssyn i SOU-rapport 120: 2002, Åtta vägar till kunskap. För att lyckas i detta förfarande så krävs denna övergripande introduktion till kunskapsteorin. Här slås hål på de allra vanligaste irrlärorna och de vanligaste problemen skärskådas. Säker kunskap döms ut, objektiviteten som ideal visar sig vara problematisk, skillnaden mellan ”kunskap” och ”tro” utreds och konstruktivismen och positivismen ställs mot varandra. Dessa kunskapsbegrepp blir nödvändiga i läsningen av läroplanerna då själva frågan är om synen på kunskap förändrats – detta kräver kunskap om vad som sagts om kunskap tidigare. Essän letar efter kunskapssynen de båda läroplanerna och i SOU-rapporten, metoden är således en textanalys och avgränsningen är dessa tre texter. I tur och ordning redovisas citat ur de tre texterna samt diskussioner kring vilka kunskapsteoretiska traditioner eller skolor som verkar återspeglas i dokumenten. Uppsatsens huvudsakliga slutsatser är att Lgy 70 var det dokument där kunskapsbegreppet diskuterades minst men samtidigt att detta inte innebär att kunskapssynen var svårutskiljbar. Objektiv kunskap förutsattes existera i Lgy men inte i de övriga två dokumenten. Översätter man det hela till Aristoteles uppdelning i episteme, fronesis och techne så ser vi att episteme, dvs. det förnuftiga resonerandet och den objektiva kunskapsjakten, är det som framhävs i Lgy 70 medan fronesis, med sin betoning på det sociala, blivit viktigare i de senare dokumenten. Med andra ord har konstruktivismen som kunskapssyn flyttat fram sina positioner, för att använda en annan terminologi. Något som talar mot detta är emellertid det faktum att Lgy 70 såg kunskapen som en nödvändig förutsättning för personlighetsutvecklingen medan de övriga två dokumenten inte gör några liknande medgivanden. Avslutningsvis kan vi konstatera att begreppet kunskap diskuteras mer och mer kritiskt i de senare två dokumenten än i Lgy 70.

Place, publisher, year, edition, pages
2004. , p. 43
Identifiers
URN: urn:nbn:se:kau:diva-60294Local ID: GYM-45OAI: oai:DiVA.org:kau-60294DiVA, id: diva2:1125095
Educational program
Teacher education
Available from: 2017-07-13 Created: 2017-07-13

Open Access in DiVA

No full text in DiVA

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar

urn-nbn

Altmetric score

urn-nbn
Total: 8 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf