Arbetet med denna uppsats har syftat till att försöka ta reda på vad som i läroplan och andra relevanta dokument, står skrivet om internationaliseringen i skolan. Intervjuer med olika gymnasieskolor har gjorts för att söka ge en inblick i hur internationaliseringsarbetet rent konkret går till ute i skolorna och finna ut vilka för- eller nackdelar som finns. En ökad internationalisering av skolan är och kommer att bli mycket viktigt med tanke på de ökade kontakterna över nations- och kulturgränserna. Begreppet internationalisering är mycket vitt och det anses viktigt att noga definiera vad som menas. Rikligt med argument finns för att anlägga ett internationellt perspektiv på undervisningen, bl a en ökad förståelse för andra folk och ett sätt att motverka rasism och mobbning. Historiskt sett har den internationella undervisningen 1900-talet igenom funnits med i den svenska skolan, dock med betoning på olika saker – från bistånd till den ökande integrationen i Europa. Fokuseringen på just Europa ses som ett stort problem, risken är att övriga världen glöms bort. I de dokument som skolan har att rätta sig efter, bl a läroplan och FN:s rekommendationer, betonas även det globala samarbetet. Även finansieringen ses som ett stort problem. Intresset för internationaliseringsarbetet ute vid skolorna upplevs som mycket stort, men få lärare anser sig ha tillräckligt med tid. Eleverna är mycket positivt inställda, men det upplevs som svårt att få dem att ta egna initiativ. Ganska ofta förekommer utbyten mellan både lärare och elever och möjligheter till praktik utomlands finns, men det är viktigt att också den dagliga undervisningen ges ett internationellt perspektiv. Detta upplevs som svårare när det gäller NO-sidan än i språk och SO-ämnen. Den vanligaste vägen att finna samarbetspartners är genom personliga kontakter. Ett annat sätt är att gå via EU:s kontor i Stockholm. Kontakter med kommun, näringsliv och enskilda organisationer förekommer i olika grad. När det gäller fortbildning för lärarna efterlyses mer sådant. Problem som man ser med den internationaliserade undervisningen är bl a kulturkrockar, det tar tid, det kostar pengar, det är svårt att engagera alla lärarna. Utvärderingar sker kontinuerligt, vilket är viktigt för att kunna dra lärdomar av tidigare genomförda projekt.