Under min skoltid ställde jag mig ofta frågan vad betyg egentligen är. Jag funderade mycket kring vad betyg har för syfte och om de i sådant fall uppfyller detta syfte eller om de verkligen bara är så godtyckliga och intetsägande som jag då upplevde dem. Som lärare har jag som uppgift att själv sätta betyg och frågorna, även om de hunnit mogna något, är fortfarande många när det gäller betyg. I ett försök att bringa klarhet kring dels syftet med betyg men även insikt i vad betygen faktiskt betyder har jag sammanställt fakta kring de tre nationella betygssystem som vi haft i Sverige och jämfört dem lite grand inbördes. Detta ligger sedan till grund för de intervjuer jag genomfört med två representanter för varje betygssystem om deras upplevelse av sina respektive betygssystem. Denna uppsats består således av två huvuddelar; en teoretisk genomgång av betyg och systemens respektive historia, samt intervjuer med personer som fått betyg i de olika systemen om deras upplevelse av dessa. Det hela avslutas därefter med en sammanfattande diskussion och analys. Systemen skiljer sig åt, det råder det ingen tvekan om. Särskilt skiljer sig det relativa betygssystemet (med siffror) från de andra två, som är mer lika varandra. Skillnaderna framträder i teorin; i det relativa betygssystemet får man ju ett visst betyg beroende på hur bra man är i förhållande till de övriga i gruppen, ett rangordnande betyg som alltså har väldigt lite eller inget alls att göra med kunskap. Tanken bakom relativa betyg var till stor del att släppa den otidsenliga idén att ”kunskap” kan mätas i absoluta värden på ett meningsfullt sätt. Man ville istället renodla den rangordnande funktionen vilket är själva huvudsyftet med betyg. Det är därför intressant att notera att debatten inför införandet av det relativa betygssystemet präglades av stark kritik mot betyg i sig. I min intervju var 60-talisterna, de som utsattes för detta betygssystem, de som var klart mest negativt inställda till betyg. De beskriver betygen som orättvisande och, precis som teorin säger, frikopplade från faktisk kunskap. Även i intervjun är alltså skillnaden större mellan 60-talisternas och de övrigas beskrivning av sin upplevelse av betyg. De tycker väldigt illa om den rangordning av eleverna som systemet föreskrev. Av detta drar jag slutsatsen att dagens mål- och kunskapsrelaterade betyg och de betydligt äldre absoluta betygssystemet har en hel del gemensamt: de gör anspråk på att vara kunskapsrelaterade och döljer det faktum att de är rangordnande.