Stora krav ställs idag på elever i skolan att självständigt kunna söka och använda information. De ska kunna formulera problem, göra frågeställningar, hantera olika informationskällor, vara källkritiska, sammanställa material och presentera det på ett relevant och trevligt sätt. Att vara informationskompetent har blivit ett honnörsord och beskrivs ibland som den fjärde basfärdigheten. Denna arbetsprocess förväntads leda fram till att elever tillägnar sig ny kunskap och därmed får en högre grad av förståelse och förtrogenhet med sitt ämne än vad de hade tidigare. Det finns anledning att misstänka att elever och lärare har olika förväntningar på denna process. Syftet med uppsatsen blir därför att studera vilka förväntningar gymnasieelever och lärare har på informationssökning och informationsanvändning. Samspelet mellan informationssökning och lärande står i fokus. För att svara mot syftet har följande frågor varit aktuella: Vilka förväntningar har gymnasieelever och lärare på informationssökning och informationsanvändning? Hur använder eleverna material från informationskällorna de fått fram? Hur samspelar förväntningarna på informationssökning och informationsanvändningen med uppnådda resultat? Den metod som har använts är kvalitativ och grundar sig på intervjuer med fem elever i omvårdnadsprogrammet med samhällsinriktnig, åk. 2 och två lärare varav den ena undervisar klassen i historia och den andra inte undervisar den här klassen men är verksam inom det samhällsvetenskapliga ämnesområdet. Undersökningen har genomförts på en stor gymnasieskola i Mellansverige. Avgränsningar har gjorts till att undersöka vilka förväntningar elever och lärare har på informationssökningen och informationsanvändningen, det är inte resultatet av det färdiga arbetet som står i fokus för studien. Frågorna till elever och lärare har grupperats kring områdena: informationssökning, informationsanvändning, ämnet och samspel mellan informationssökning och uppfattning av ämnet. Det uppnådda resultatet visar att lärarna har stora förväntningar på elevernas hantering av sökprocessen och den information de får fram. De vill att eleverna ska kunna hantera problemformulering och frågeställningar så att de kan söka efter relevant information på ett strukturerat och kritiskt sätt. Eleverna förväntas kunna sovra bland litteratur och träfflistor på Internet, de ska kunna diskutera och resonera kring olika teorier och ställa dem mot varandra. Vidare förväntas de förhålla sig källkritiskt till sitt material och reflektera över det för att på så sätt skapa ny kunskap. Lärarna är dock medvetna om att det är svårt för eleverna och inser att de inte kan hantera varken informationssökning eller informationsanvändning på ett konstruktivt sätt. Eleverna inser vilka krav som ställs på dem, men saknar verktyg för att kunna arbeta enligt det sätt som motsvarar förväntningarna. De söker fakta och färdiga svar på sina uppgifter, helst via sökmaskinerna Google eller Alta Vista på Internet. De efterlyser ett dialogiskt klassrum med tid för reflektion och fördjupade diskussioner om sitt ämne. De frågor man då ställer sig är varför lärarna inte på ett mer aktivt sätt ägnar tid åt att lära eleverna söka information eller stödja dem i problemformuleringsfasen. Varför förs inga diskussioner om källkritik och varför upprättas inte ett flerstämmigt, dialogiskt klassrum när både elever och lärare önskar sig det? Den anledning som lärarna framför är brist på resurser, främst tid. De vill se ett intimare samarbete med skolbiblioteket och börjar inse att det behövs kompetens från biblioteks- och informationsvetenskapen för att kunna svara mot de ökande kraven inom informationssektorn.