I det gällande betygsystemet i grundskolan och gymnasieskolan, bedöms eleverna utifrån uppnådda resultat och inte efter en rangordning bland andra elever. Skolverket har arbetat fram kursmål och betygskriterier som skall vara vägledande vid betygssättning. Detta system bör innebära att elever bedöms på ett liknande sätt över hela landet. Skolverket har dock uppmärksammat brister i olika bedömningar på skolor ute i landet. I denna uppsats undersöks huruvida betygen är rättvist satta i Karlstad och i kranskommunerna (Grums, Forshaga, Hammarö och Kil) för avgångseleverna från grundskolan åren 1999 och 2000. En sådan undersökning är inte tidigare gjord och därför intressant och relevant att göra. Syftet med uppsatsen är att undersöka om de mål- och kunskapsrelaterade betygen är rättvisa i de kommuner som undersökningen avser. Till syftet ställs följande forskningsfrågor: 1. Finns det ett tydligt samband mellan höga avgångsbetyg från grundskolan och höga avgångsbetyg i gymnasiet? 2. Finns det enskilda kommuner som sätter för höga respektive för låga betyg i avgångsklasserna i grundskolan, i relation till avgångsbetygen i gymnasiet? De slutsatser som kan dras utifrån forskningsfrågorna är att sambandet mellan höga betyg från grundskolan och höga slutbetyg i gymnasiet, är svagt. Undersökningen visar att de elever som kommer från kommuner med höga betyg inte lever upp till de förväntade resultaten på gymnasiet men även att elever från kommuner med låga betyg från grundskolan, överträffar det förväntade resultatet. Således är det troligt att det finns kommuner vars lärare i grundskolan sätter för höga respektive för låga betyg. Den statistik som presenteras i detta arbete är tydlig i detta avseende. Samtidigt bör läsaren vara medveten om att det kan finnas flera faktorer som förstärker resultatet, exempelvis studiemiljön på olika skolor. Uppsatsen har förövrigt inte ambitionen att vara heltäckande utan vara ett bidrag i debatten om bristerna i det nuvarande betygssystemet.