Undersökningens syfte är bl.a. att studera vilka undervisningssätt lärarna använder när de undervisar konjunktiv modus i den spanska undervisningen. För att utföra denna uppsats har jag intervjuat 8 lärare som undervisar i spanska. Resultaten visar att lärarnas arbete är bundet till böckerna och de följer deras struktur när det gäller grammatiken. Det innebär att man väntar med att introducera konjunktiv tills det förekommer i läroboken de använder. Dessutom förekommer inte undervisning av konjunktiv på grundskolan utan först på gymnasienivå i steg 4. Om autentiskt material har lärarna massor av idéer som de också provar i klassrummet. Ingen av informanterna fastnar i läroböcker utan de varierar sin undervisning genom lekar, spel, videoband, hörövningar, musik, osv. Vad gäller metoder känner en av informanterna till suggestopedimetoden. Två av dem är medvetna och negativt inställda till den traditionella metoden. Andra svarar att de arbetar bäst med den metod de använder men det förekommer ingen benämning på metoder. De informanter som har arbetat längst har sett förändringarna i undervisningen främst i olika läromedel och har en tendens att fastna i det gamla, och har därmed svårt att anpassa sig till nya läroböcker. TPR-metoden är det ingen som känner till (TPR står för Total Physical Response). Performanalys, ett sätt att bedöma, är det heller ingen som känner till. Ingen av de intervjuade har genom sina arbetsgivare fått möjlighet att vidareutbilda sig för att höja sin kompetens eller delta i kurser som utvecklar eller förnyar deras kunskaper om nya undervisningsmetoder. En informant bekostar själv sina kurser och resor till Spanien. En annan kommer att åka på en tvåveckors, EU-financierad kurs i Spanien.