I dagens samhälle ställs allt högre krav på goda språkkunskaper i olika sammanhang. Detta gäller exempelvis inom näringslivet, forskningen och förvaltningen. Dessutom gör goda språkkunskaper att man bättre kan tillvarata de fördelar som ett medlemskap i EU kan ge. Tvärtemot vad denna utveckling skulle indikera, så läser allt färre elever moderna språk i dagens gymnasieskola, och detta minskade språkintresse märks över hela Europa. Olika anledningar till denna utveckling framförs i forskning och media och bland annat åberopas att de moderna språken fått mindre utrymme i den obligatoriska undervisningen. En av följderna har blivit att språken minskat eftersom eleverna, istället för att välja tunga ämnen som språk, satsar på ämnen som ger mer lättförtjänta poäng. Syftet med denna studie har varit söka få en inblick i ”verkligheten” bakom den negativa utvecklingen för de moderna språken. Den metod som jag har valt för att uppfylla detta syfte har varit en kvalitativ undersökning av gymnasieelevers attityder till moderna språk och vad som motiverar elever till att studera språk på gymnasiet. Dessutom har undersökningen haft till mål att undersöka vilka skälen kan vara till att elever reducerar bort sina moderna språk, och om moderna språk har något utrymme i deras framtidsplaner. I undersökningen deltog 9 gymnasieelever vid en gymnasieskola i mellansverige. Sex av dessa läser moderna språk (förutom engelska) på gymnasiet och tre hade valt bort dem. Resultatet av undersökningen visar att samtliga intervjuade elever har en positiv attityd till språk, och de upplever att det är viktigt att ha goda språkkunskaper. Flertalet elever anser att språkkunskaper är en tillgång som man kan ha nytta av både inom yrkeslivet och på fritiden. Bland de elever som slutat sina språkstudier framkom att huvudanledningen till att de valt bort sina språk varit att moderna språk är svårt och jobbigt. När det gäller de avhoppade elevernas framtidsplaner, framgår det av undersökningen att endast genomgripande förändringar i gymnasieskolan eller höjda krav på språkkunskaper på arbetsmarknaden skulle få dem att återuppta sina språkstudier igen.