Det hävdas ibland, både av pedagoger och lekmän, att skolan är en värld för sig med sina egna villkor och att det som man lär sig där inte har mycket med livet utanför att göra. Att det mesta är skolkunskaper som behövs för proven och betygen och snart glöms bort igen. Den tyske filosofen Jürgen Habermas menade t.o.m. att vi lever i två världar, en konkret verklig och en som representeras genom symboler och som han kallar kunskapens. Även den ryske inlärningsforskaren Vygotskij har behandlat den här problematiken, han menar att världen kan förstås på två sätt – genom en vardagsförståelse som bygger på egna erfarenheter och genom en vetenskaplig där man söker efter lagar och sammanhang. Båda sätten behövs, men om inte den vetenskapliga bygger på den självupplevda finns det risk för att den blir isolerad, död kunskap, som lätt glöms bort igen. Det är sällan elevernas röster som hörs i debatten, därför valde jag att göra en enkät för att undersöka hur de själva upplever det här. Tycker de att de lär sig sådant som är meningsfullt, som de har nytta av och som påverkar deras liv, eller lär de sig bara för proven? Syftet med min uppsats är att besvara den frågan. Dessutom ville jag veta: - om inställningen varierar mellan studieförberedande och yrkesinriktade program - kan man se skillnader mellan könen? - vilka ämnen ser eleverna som viktigast? - vad anser de vara skolans uppgift? - önskar de sig en annorlunda skola? Mina frågor formulerade jag efter det som Gunilla Svingby säger om meningsfull kunskap och efter vad läroplanen anser vara skolans uppgift. Uppsatsen ger i ett bakgrundskapitel exempel på några av de växlande uppgifter som skolan haft i ett historiskt perspektiv, dess uppgift idag har skollagen fått definiera. Litteraturdelen har jag använt till att definiera begreppet kunskap, i ett kapitel skildras vad som kan vara meningsfull kunskap, i ett annat olika grundläggande sätt att se på kunskap och olika sätt att förmedla den på. Jag har dessutom tagit upp frågan varför skolan kan uppfattas som en värld för sig och den risk det medför att kunskapen bara gäller just där. Svaren på enkäten blev delvis motsägelsefulla, men visar ändå att den här gruppen elever för det mesta har stor tilltro till den kunskap de får i sin skola. Skillnaderna mellan programmen var inte stora, mellan könen märktes de när det handlade om vilka ämnen som anses viktiga och om skolans rent fysiska utformning