Situationen för de moderna språken i dagens gymnasieskola har på senare tid i skoldebatten beskrivits som ”krisartad”. Under de senaste åren har antalet elever som läser ickeobligatoriska språk på gymnasiet minskat drastiskt. Detta har ansetts vara resultatet av bland annat det ökade språkobligatoriet på grundskolan i förening med det friare ämnesvalet på gymnasiet. Därutöver har engelskans utbredning i världen ansetts vara en medverkande faktor. Elever menar att de moderna språken är svåra och tidskrävande. För att de skall hitta tillbaka till de moderna språken har bl.a. en viktning av betygen diskuterats som ett alternativ för att åter öka språkens status. Undersökningen syftar till att belysa dagens situation med hjälp av enkätfrågor riktade till 67 elever på en gymnasieskola i Västsverige höstterminen 2003. De frågor som undersökningen söker svar på är följande. Hur ser eleverna på ämnet moderna språk? Hur stor är minskningen av elever som läser moderna språk? Hur ser eleverna på betygen i språk? Enkätsvaren bekräftar att minskningen av elevantalet är stor och att eleverna tycker att språkkunskaper är viktiga, men visar samtidigt att de inte vill skaffa sig kunskaper i ytterligare språk. Cirka hälften av eleverna har valt tyska på grund av tvånget att ha ett språk, men ändå anser de flesta att de kommer att fortsätta sina studier i ämnet under hela gymnasietiden. Det råder delade meningar om att det är svårare att få bra betyg i språk än i andra ämnen. De flesta eleverna är dock positiva till en viktning av betygen. Undersökningen visar slutligen på att det finns markanta skillnader mellan pojkarnas och flickornas attityder till de olika frågorna.