Blooms kognitiva nivåer är ett detaljerat sätt att rangordna övningsuppgifter, provuppgifter eller annat bedömningsunderlag. Metoden delar in ett utbud av textfrågor och ett bedömningsgrundat utbud till elever i nivåer, så att olika sidor av intellektuell aktivitet blir klassificerad. Mina studier av kognitiva nivåer gick ut på att granska provuppgifter i tre ekonomiska kurser. Kalkylering och redovisning (bokföring) är mer beräkningsmässigt orienterade - och marknadsföring är en mer teoretiskt orienterad kurs. Jag fick skriftliga prov och några inlämningsuppgifter av tre lärare på samma gymnasieskola. Jag granskade uppgift för uppgift utifrån de kognitiva nivåerna. Jag kom fram till att spridningen i kognitiva nivåer var större i marknadsföringskursens prov. Främsta skälet till detta antar jag är att marknadsföringen som ämne till viss del är mer kreativt och skapande, en orsak till detta är att ej enbart skriftliga prov är bedömningsunderlag. Detta skapar därmed en bredare bas i betygsättningen. Därför matchas också kursmål och kriterier bättre utifrån Bloms kognitiva nivåer. Detta är i linje med den kvalitetssträvan som finns inom skolans verksamhet. Jag kom fram till att de skriftliga provfrågorna i kalkylerings- respektive redovisningsämnena var mer faktabaserade samt att dessa kursers provfrågor ej förekom i någon högre utsträckning i de högre kognitiva nivåerna. Jag anser att många ämnen har sina olika begränsningar vad det gäller kognitiva nivåer, därför tror jag att det inte är meningsfullt att försöka få enhetligt kognitivt matchade betygskriterier för alla ämnen. En brist i min undersökning var att de beräkningsorienterade kurserna och till största delen även marknadsföringskursen var av nybörjarkaraktär och att förekomsten av första kognitiva nivån, dvs. andelen vetande-/faktabaserade frågor troligtvis är större då. Utifrån utfallet av kognitiva nivåer i min undersökning försökte jag dra någon slutsats om varför mindre studiemotiverade elever väljer marknadsföringskursen i större utsträckning. Till viss del tror jag detta kan förklaras av att marknadsföringen som ämne är mer kreativt och skapande t.ex. i form av fler inlämningsuppgifter och att det följaktligen finns större förutsättningar för bedömning i högre kognitiva nivåer.