Med avsikten att undersöka förekomsten av och attityder till elevaktivt lärande på en svensk gymnasieskola har jag konstruerat två enkätformulär med slutna frågor vars svarsalternativ kodar mot en ordinalskala. Den ena enkäten är avsedd att besvaras av elever på skolan medan den andra är för lärarna på skolan. Utformningen av frågorna grundas på en analys av viktiga element i teoribygget kring det elevaktiva lärandet. Frågorna har utformats som motsatspar bestående av ett påstående som skall representera elevaktivt lärande samt ett annat som skall representera konventionellt lärande. Motsatsparen är utformade så att de har koppling till viktiga element i teorin om det elevaktiva lärandet. Den svarande kunde för varje fråga ange dels sin uppfattning om det rådande tillståndet på skolan, dels hur hon/han vill att det skall vara. 68 besvarade elevenkäter inkom till mig. Två lärarenkäter hade enligt uppgift från skolan besvarats vilka jag valde att bortse från. Elevenkäterna analyserades med avseende på procentuell fördelning av svarsalternativen för varje fråga, antal entydiga svar för varje fråga, vidd, typvärde samt medianvärde hos svaren på varje fråga. Det framkom att svaren på varje fråga genomgående har ett medianvärde som ligger nära mittpunkten på den ordinalskala som utgörs av svarsalternativen. Detta säger egentligen inte mycket om de svarandes uppfattning om förekomsten av elevaktivt lärande. Däremot framkom en ganska tydlig tendens som enligt min tolkning av svarsalternativen pekar på att de svarande eleverna vill ha mer av elevaktivt lärande än vad de anser föreligger.