Utvecklingssamtal i gymnasieskolan infördes 2000. Jag har i denna undersökning studerat utvecklingssamtalen mellan elev och lärare i gymnasieskolan från två aspekter. För det första i vilken omfattning skolorna lever upp till gymnasieförordningens krav på regelbundna samtal varje termin. För det andra studerades hur samtalen upplevs av lärare och elever. Jag har genomfört en kvantitativ undersökning baserad på enkäter till elever och lärare på ett antal värmländska gymnasieskolor. De båda enkäterna utformades under litteraturgenomgången. Utvecklingssamtal i gymnasiet är relativt nytt även om samtal i andra former förekommit tidigare. På nästan samtliga skolor i min undersökning genomförs utvecklingssamtal. Alla elever har dock inte haft några samtal och en del elever säger att det sker mer sällan än kravet på en gång per termin. Det är inte heller alltid som föräldrar till omyndiga ungdomar får chans att medverka. De flesta som besvarat enkäterna verkar relativt positiva till utvecklingssamtal. Ändå är jag fundersam beträffande samtalens kvalitet ur två aspekter, samtalstiden längd och upprättande av mål och/eller handlingsplaner. Jag tror att utvecklingssamtalen kan förbättras med längre samtalstid. Detta skulle ge utrymme för djupare samtal och en ökad fokusering på att få eleverna att sätta upp egna mål.