En av de stora frågorna både i vårt samhälle och i våra skolor är vilken kunskap som vi vill att våra elever skall utveckla under utbildningens gång, helst av allt skall de vara såväl ämneskunskaper som förmågan till självständigt tänkande och kritiskt reflekterande. Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka kunskaper samhällslärare på gymnasiet anser att det är viktigast att elever har utvecklat efter avslutad A- och B-kurs i samhällskunskap. Det är sedan min avsikt att jämföra detta med vilka förväntningar elever har på den kunskap som de vill utveckla under dessa bägge kurser, för att se om jag kan finna några gemensamma nämnare här emellan. Då vi idag har styrdokument som talar om för oss vilka mål eleverna skall nå efter de avslutat kurser i olika ämnen, kommer jag också undersöka hur lärare och elevers önskemål om utvecklad kunskap i samhällskunskap står i relation till aktuella styrdokument. De frågeställningar som skall besvaras i undersökningen blir, som ett resultat av detta syfte: * Vilken kunskap vill elever på A- och B-kurs i samhällskunskap utveckla? * Vilken är den viktigaste kunskapen som samhällslärare vill att elever på A- och B-kurs i samhällskunskap utvecklar? * Hur står lärarnas och elevernas vilja kring utvecklad kunskap i samhällskunskap i relation till styrdokumenten? Undersökningen har varit en fallstudie, vilket innebär att jag gör min undersökning på en mindre avgränsad grupp. Det betyder också att jag fokuserar min undersökning på en viss företeelse, i detta fall: Vad lärare och elever vill att man ska utveckla för kunskap efter avslutad A- och B-kurs i samhällskunskap. Undersökningen har gjorts på en gymnasieskola där 59 elever och fem lärare har fungerat som två olika undersökningsgrupper. 39 elever har läst A-kursen i samhällskunskap medan 20 elever har läst B-kursen i samhällskunskap. Undersökningens resultat kopplas i uppsatsen till Folke Vernersson, lektor i samhällskunskap och docent i pedagogik vid Linköpings Universitet, undersökningar om samhällslärares syn på samhällskunskapsundervisningen, samt till våra styrdokument. Utifrån såväl den empiriska studien som den teoretiska har jag i denna uppsats försökt bedöma vilken kunskapsutveckling lärare och elever vill ska ske under samhällskunskapens A- och B-kurser. Analysen visar att eleverna till största del efterfrågar kunskap som kan kategoriseras som förståelse för olika slags samhälleliga strukturer och funktioner. Den viktigaste kunskapen som samhällslärare vill att eleverna skall utveckla såväl under A- som under B-kursen kan kategoriseras under handlingsaspekten och den demokratiska normbildningen, vilket innebär att lärarnas vilja kring utvecklad kunskap i samhällskunskap står mycket väl i relation till styrdokumenten. Då förståelseaspekten återfinns i styrdokumenten, dock inte i lika stor grad, ligger även elevernas vilja i linje med styrdokumenten. Skillnaden härleds i denna uppsats till att eleverna har svårt att avgöra den kunskapsutveckling som har skett utöver förståelseaspekten.