Vårt samhälle vilar på en demokratisk grund och skolan har ett uppdrag att förmedla demokratiska värderingar till eleverna. Vårt samhälle är dock inte längre ett enhetssamhälle utan ett mångkulturellt samhälle, vilket medför att bibeltexterna idag inte utgör en gemensam grund. Astrid Lindgrens världar är kända av de flesta elever i dagens skola. Det kom mig att fundera över om Lindgrens litteratur kan utgöra en utgångspunkt för det viktiga dynamiska samtalet i skolans värdegrundande arbete. Min frågeställning blev därför, Finns det i boken Ronja rövardotter en grundsyn som stämmer med de värden (”människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämlikhet mellan män och kvinnor samt solidaritet med svaga och utsatta”) skolan ska förmedla? Med hjälp av fem tankefigurer - människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämlikhet mellan män och kvinnor samt solidaritet med svaga och utsatta - undersöks om texten i Ronja rövardotter bär på ett demokratibegrepp i överensstämmelse med Lpf 94. Boken är vald därför att den handlar om en flicka och en pojke, den är Lindgrens sista och den är inte bunden av tid och rum. Berättelsens frånvaro av realistiska tids-och rumsmarkörer kan främja det dynamiska samtalet. De välkända berättelserna kan ge verktyg för att tolka livet. Min slutsats är att boken mycket väl kan fungera i skolans demokratisamtal. Alla fem tankefigurerna förekommer vid ett flertal tillfällen i texten. De överlappar ofta varandra och bär demokratibegreppet genom i stort sett hela boken. Genom Birk och Ronjas framväxande vänskap möter vi Ronjas behov av integritet. Hennes skinnrem blir symbol för det växlande avståndet dem emellan. Deras närmande ökar deras behov av integritet till deras familjer. Vänskapen visar också på solidaritet med svaga och utsatta samt alla människors lika värde. Ronjas värld växer och hennes tankar utvecklas. Hon förändras och kan tillslut inte acceptera Mattis uppfattning. När Mattis på ett grov sätt kränker Birk tar Ronja avstånd från Mattis. Ronja och Birk flyttar ut till Björngrottan. Under sommaren lever de ett jämlikt liv i samklang med naturen. Tillslut ändrar sig Mattis, ber Ronja komma hem och välkomnar Birk. Denna förändrade syn möjlig gör också ett samarbete med Birks far. Även om de båda rövarhövdingarna inte har någon solidaritets känsla eller respekt för de resande genom skogen så lovar Ronja och Birk att aldrig bli rövare. Berättelsens frånvaro av realistiska tids-och rumsmarkörer kan främja det dynamiska samtalet. De välkända berättelserna kan ge verktyg att tolka livet. Min slutsats är att boken mycket väl kan fungera i skolans samtal.