Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Om åtta vägar till kunskap
2003 (Swedish)Independent thesis Basic level (professional degree)Student thesis
Abstract [sv]

Om åtta vägar till kunskap- En undersökning bland 100 värmländska gymnasieelever gällande_x000B_deras inställning till gymnasiekommitténs förslag om en ny _x000B_struktur för gymnasieskolan_x000B__x000B__x000B_About eight ways to knowledge _x000B_– _x000B_A survey on the attitudes among 100 young students in Värmland concerning the proposal for a new structure for the upper secondary school Helena Arrefelt_x000B_Examensarbete 4 poäng_x000B_Vt 2003_x000B_Handledare: Margarita Hedfors_x000B_ Sammanfattning_x000B__x000B__x000B_Gymnasiekommittén har efter en längre tids arbete i den parlamentariska gruppen lämnat sitt förslag om hur den nya gymnasieskolan ska komma att utformas. Förslaget har tillsammans med en bakgrund presenterats i Statens Offentliga Utredning nr 2002:120, med titeln Åtta vägar till kunskap – En ny struktur för gymnasieskolan. Diskussionen har varit omfattande bland lärare och politiker, men mycket få elever har uttalat sig om förslaget. _x000B__x000B_Syftet med den här uppsatsen är att genom en undersökning bland värmländska gymnasieungdomar se hur de tror att den nya gymnasieformen kommer att fungera för framtida gymnasister, och detta görs utifrån forskningsfrågan:_x000B_– Hur tror dagens värmländska gymnasieungdomar att den nya gymnasieformen kommer att fungera för framtida elever?_x000B__x000B_För att genomföra undersökningen har en fallstudie innehållande 100 elever genomförts på en gymnasieskola i Värmland. Eleverna har fått svara på nio stycken påståenden baserade på förslaget, och också fått lämna egna kommentarer om hur de tror att gymnasiekommitténs förslag kommer att fungera för framtida elever. Eleverna har haft fyra fasta svarsalternativ att välja mellan, av vilka två är att se som mer positiva och två som mer negativa. Av de nio påståendena har de tillfrågade eleverna svarat på sex stycken med en relativt tydlig positiv övervikt, och de andra tre har jämna resultat eller har en relativt svag negativ övervikt. Det ger en överlag en relativt positiv uppfattning bland de tillfrågade eleverna om hur de tror att gymnasiekommitténs förslag kommer att fungera för framtida elever, även om vissa orosmoment framkommit både i delen med svarsalternativ och i de egna kommentarerna. _x000B__x000B__x000B__x000B_ Innehåll_x000B__x000B__x000B__x000B_1. Inledning 4_x000B__x000B_1.1 Bakgrund 4_x000B_1.2 Syfte och frågeställning 4_x000B_1.3 Definitioner 4_x000B_1.4 Metod och material 5_x000B_1.4.1 Metodiskt tillvägagångssätt 5_x000B_1.4.2 Enkätens utformning 5_x000B_1.4.3 Reliabilitet 6_x000B_1.4.4 Validitet_x000B_1.4.5 Urval och bortfall 7_x000B_ 1.5 Disposition 7_x000B__x000B_2. Åtta vägar till kunskap 9_x000B__x000B_ 2.1 Bakgrund till förslaget 9_x000B_ 2.2 Gymnasiekommitténs förslag 10_x000B__x000B_3. Resultat 14_x000B__x000B_ 3.1 Resultat från enkäten 14_x000B_ 3.2 Elevernas egna kommentarer 20_x000B__x000B_4. Diskussion 23_x000B__x000B__x000B_5. Referenser 26_x000B__x000B_ 1. Inledning_x000B__x000B_1.1 Bakgrund_x000B__x000B_Gymnasiekommittén har efter en lång tid av utredning lämnat sitt förslag på hur den framtida gymnasieskolan ska komma att utformas. Förslaget innebär genomgripande förändringar av gymnasiets struktur och innehåll, en förändring som kommer att påverka både lärare och elever. Förslaget är framtaget av en parlamentarisk kommitté, och mycket talar för att det som idag är ett förslag, i stora delar år 2006 kommer att vara den svenska gymnasieskolan. Förslagets grundpelare är att alla elever preliminärt ska antas till det program de vill på den plats de vill, oavsett betyg och bostadsort, att dagens programgymnasium ska bytas ut mot åtta breda ingångar, och att alla elever ska gå ett första gemensamt teori-år innan inriktningarna tar vid. Detta kommer att innebära en utjämning av dagens skillnader mellan yrkesförberedande och studieförberedande program, samt en tydligare inriktning på att en gymnasieutbildning ska ge en gymnasieexamen och högskolebehörighet. Förslaget har lett till mycket diskussion, och uttalandena från lärare och övrig skolpersonal som presenteras bland annat i Tore Persson artiklar i tidningen Skolvärlden, gällande hur den nya gymnasieformen kommer att fungerar för framtida elever, har varit tidvis skarpa. Dock har det varit mycket tyst om förslaget från elevhåll, och det är därför mycket svårt att säga hur de elever som idag går på programgymnasiet tror att den nya gymnasieformen kommer att påverka framtidens elever. _x000B__x000B_1.2 Syfte och frågeställningar_x000B__x000B_Syftet med min undersökning är att genom en undersökning bland värmländska gymnasieungdomar se hur de tror att den nya gymnasieformen kommer att fungera för framtida gymnasister._x000B__x000B_Den forskningsfråga jag har valt för att genomföra undersökningen är:_x000B__x000B_- Hur tror dagens värmländska gymnasieungdomar att den nya gymnasieformen kommer att fungera för framtida elever?_x000B__x000B__x000B_1.3 Definitioner_x000B__x000B_Förslaget: När ordet ”förslaget” används i uppsatsen syftar detta alltid till gymnasiekommitténs förslag om en ny gymnasieskola._x000B__x000B_Kärnämne: Kärnämnen är de kurser som idag, och även i förslaget, är obligatoriska för alla elever på gymnasieskolan, oavsett program eller inriktning._x000B__x000B__x000B_ 1.4 Metod och material_x000B__x000B_1.4.1 Metodiskt tillvägagångssätt_x000B__x000B_De delar som behandlar själva förslaget och dess bakgrund kommer att baseras på gymnasiekommittén utredning SOU 2002:120 Åtta vägar till kunskap, samt de pressmeddelanden som kommittén presenterat, för att få en så korrekt bild av förslaget som möjligt. Att uppsatsen innehåller även det längre pressmeddelandet som presentation av förslaget utöver den som ingår i enkäten är för att ge läsaren en möjlighet att tillgodogöra sig en helhetsbild av både bakgrund och det faktiska förslaget. Enkätundersökningen genomfördes på en gymnasieskola, och majoriteten av de tillfrågade eleverna går studieförberedande program. Det är alltså inte möjligt att generalisera utifrån resultatet, vilket innebär att resultatet inte säger något om hur elever i allmänhet uppfattar gymnasiekommitténs förslag om struktur för en ny gymnasieskola. Undersökningens omfattning gjorde det inte heller möjligt att se till aspekter så som olika elevgrupper eller genusperspektiv. _x000B__x000B_1.4.2 Enkätens utformning_x000B__x000B_För att undersöka hur eleverna tror att den nya formen kommer att påverka framtida elever, och huruvida de ställer sig positiva till förslaget, har jag valt att använda mig av en enkätundersökning för att få en undersökning med ett bredare underlag. Med den begränsade omfattning som gällt för den här undersökningen hade inget annat undersökningssätt kunnat ge den omfattning som en enkätundersökning kan ge. Enkäten inleds med en sammanfattning av förslaget, där språk och utformning anpassats för att eleverna snabbt ska kunna tillgodogöra sig informationen. Sedan följer nio påståenden om förslaget, där eleverna får ta ställning utifrån alternativen: instämmer helt, instämmer till vis del, instämmer en aning och instämmer inte alls. I sammanställningen av resultaten graderas sedan svaret instämmer helt 4 poäng, instämmer till viss del 3 poäng, instämmer en aning 2 poäng och instämmer inte alls 1 poäng, för att möjliggöra statistiska jämförelser och resultat. Frågorna följer samma schematiska uppställning som sammanfattningen av förslaget för att underlätta för eleverna och minska riskerna för missförstånd. Enkäten avslutas med en möjlighet för eleverna att lämna egna kommentarer om förslaget och dess påverkan på framtida elever. Enkäten har genomförts i fem olika gymnasieklasser och antalet deltagande elever är 100. Följande utgjorde sammanfattningen och de tillhörande påståendena i enkäten och syftar till att mäta elevernas inställning till hur förslaget kommer att påverka framtida elever:_x000B__x000B_I den nya skolan kommer det att finnas åtta sektorer istället för de 18 program som finns idag. Första året läser man tillsammans inom sektorn, och sedan får man bestämma sin inriktning. Så här har man gjort för att valet mellan yrkesförberedande och studieförberedande inriktning ska komma senare, och för att det inte ska skilja så mycket på dem. Man anser också att det är viktigt att alla läser fler lite mer teoretiska och allmänna kurser, för att alla ska få breda kunskaper och lättare kunna välja att läsa vidare efter gymnasiet. Alltså kommer de allra flesta på gymnasiet att läsa ett nästan likadant första år, vilket också gör att man lättare kan ändra sin sektor efter första året._x000B__x000B_De sektorer man ska ha istället för dagens program är Servicesektorn, Individ- och samhällssektorn, Kultur- och kommunikationssektorn, Ekonomi- och samhällssektorn, Bygg- och fastighetssektorn, Natur- och samhällssektorn, Teknik- och produktionssektorn och Teknik- och designsektorn. _x000B__x000B_Alla elever ska kunna komma in på den sektor de har valt. Om det finns plats får de också gå i vilken kommun de vill. Har man inte godkänt från högstadiet får man preliminärt komma in på den sektor man vill och läsa ikapp där tillsammans med sin vanliga klass._x000B__x000B_Kurserna ska bli längre, vilket kommer att göra att det blir färre betyg per elev. Det kommer att finnas kvar samma kärnämnen som idag (alltså de kurser som alla måste läsa). Historia kommer också att bli kärnämne så att alla ska läsa det. De kärnämnen som är på 50 poäng idag kommer dock att vara det även i den nya skolan, de blir alltså inte längre. _x000B__x000B_Alla elever, oavsett sektor, ska ha någon slags arbetsplatsförlagd utbildning (APU), eller något som liknar detta, och har bestämts ihop med arbetslivet. _x000B__x000B_Eleverna ska få en gymnasieexamen om de har klarat 90% av sina kurser, annars får man ett samlat betygsdokument. Betygen kommer att se ut och fungera som idag_x000B__x000B_Till genomgången hör följande frågor:_x000B_1. Jag tycker det är bra att man läser tillsammans första året och sedan väljer yrkes- eller studieinriktning_x000B_2. I dagens samhälle är det viktigt att alla har breda allmänna kunskaper_x000B_3. Det är bra att man utbildas till ett yrkesområde istället för ett yrke_x000B_4. Det är bra att alla får komma in där de vill oavsett om de har godkänt från grundskolan eller ej_x000B_5. Det kommer att bli bättre för de elever som inte fått godkänt under högstadiet när de får läsa ikapp på gymnasiet_x000B_6. Det är bra att kurserna blir längre och betygen färre_x000B_7. Det är viktigt att historia blir kärnämne_x000B_8. Det är bra att alla elever ska ha någon form av arbetsplatsförlagd utbildning_x000B_9. Det är viktigt att man nu ska kunna få en gymnasieexamen som ett bevis på att man skött sin utbildning_x000B__x000B_1.4.3 Reliabilitet_x000B__x000B_Judith Bell visar på att en undersökning och dess tillförlitlighet mäts utifrån dess reliabilitet, alltså hur trolig det är att någon annan skulle komma fram till samma resultat om han eller hon hade i övrigt identiska förutsättningar och samma tillvägagångssätt. Reliabiliteten i min undersökning är relativt god då alla elever svarat på en exakt likadan enkät, och i ingen av klasserna har det förekommit någon tidigare lärarledd diskussion om det nya förslaget. Ett problem kan dock ligga i det faktum att frågor och påståenden kan uppfattas på en rad olika vis beroende på vem som läser dem och vilken förförståelse den individen har. Frågarnas karaktär med fasta svarsalternativ gör det mycket svårt att avgöra huruvida några missförstånd eller missuppfattningar av frågorna har förekommit, vilket påverkar möjligheten att bedöma reliabiliteten negativt. Att det var stora skillnader i klasserna på hur många som var närvarande vid undersökningstillfället kan också påverka resultatet, möjligt är att elever med mycket stor frånvara uppfattar förlagets eventuella påverkan på framtida elever på ett annat sätt än de som har en hög närvaro. Generellt sätt kan man dock säga att en av enkätundersökningarnas styrkor är just att de med sin fasta utformning ger en hög reliabilitet. _x000B__x000B__x000B_1.4.4 Validitet_x000B__x000B_Utöver tillförlitlighet är även giltighet en viktig aspekt av en undersökning. Bell definierar detta som validitet, ett mått på huruvida de frågar som ställs verkligen mäter det som avses att mätas. Det som avses mätas i denna undersökning är det som presenteras i forskningsfrågan: Hur tror dagens värmländska gymnasieungdomar att den nya gymnasieformen kommer att fungera för framtida elever? Enkätens frågor är uppställda för att följa det förslag som lämnats av gymnasiekommittén, och första sidans genomgång av förslaget bör ge eleverna den bakgrund de behöver för att kunna svara på frågorna. Att fokus hela tiden ligger vid att följa gymnasikommitténs förslag så tydligt som möjligt torde ge en relativt hög validitet, då detta är just vad som eftersöks. Det som begränsar validiteten är att endast 100 elever har deltagit i undersökningen, vilket inte gör det möjligt att generalisera utifrån resultatet. Vissa frågor är även ställda så att de endast ger svar på en aspekt av just det förslagets eventuella påverkan på framtida elever. Möjligt är att resultatet blivit ett annat om frågan även berört andra aspekter, vilket påverkar vad som egentligen mäts. Ett ytterligare problem med validiteten är det faktum att eleverna först i samband med enkättillfället får möjlighet att läsa igenom sammanfattningen av förslaget. Detta innebär att de elever som inte tidigare bekantat sig med förslaget inte har någon längre tid att sätta sig in de förändringar gymnasiekommittén föreslår, och därför kan svårigheter uppstå då de ska hinna bilda sig en väl underbyggd åsikt. Det kan också finnas stora skillnader i hur väl eleverna av eget intresse tidigare satt sig in i förslaget, och alltså svarar de utifrån olika grader av insikt. Läsförståelse spelar också in här, har en grupp i undersökningen betydligt lägra läsförståelse än de andra kommer de ha svårare att sätta sig in i förslaget än de andra, och detta skulle kunna komma att påverka deras resultat. Dock har ingen slagit larm om att så skulle vara fallet i de grupper som deltagit. Validitet är alltså i vilket utsträckning undersökningen verkligen mäter det som ska mätas, och när en undersökning genomförs som den här är genomförd uppstår problem. Möjligt är också att det faktum att påståendena är positivt ställda kan påverka eleverna i deras val av svarsalternativ, men för att inte förvirra eleverna i en undersökning som kräver mycket av deras uppmärksamhet och koncentration gick detta inte att undvika. Forskningsfrågorna behandlar hur gymnasieelever tror att gymnasiekommitténs förslag kommer att påverka framtida elever, men det material de har att ta ställning till är en sammanfattning av förslaget gjord av mig. Detta innebär att vad de egentligen tar ställning till är min presentation av förslaget. Vad som dock positivt påverkar validiteten är att sammanfattningen är skriven för att ligga så nära det faktiska förslaget som möjligt. _x000B__x000B_1.4.5 Urval och bortfall_x000B__x000B_100 elever deltar i undersökningen, på grund utav undersökningens begränsade omfattning är 100 elever ett lämpligt antal att använda sig av då detta underlättar arbetet med sammanställningen. Inget bortfall har förekommit då samtliga 100 elever har svarat på alla påståenden, dock har inte alla elever valt att utnyttja möjligheten att lämna egna kommentarer. _x000B_ _x000B_1.5 Disposition_x000B__x000B_För att studera och presentera hur värmländska elever tror att den nya gymnasieformen kommer att påverka framtida elever har jag tänkt mig följande upplägg: Efter inledningskapitlet kommer en genomgång av förslaget där först bakgrunden gymnasiekommitténs förslag för den nya gymnasieskolan presenteras som det gjorts i SOU 2002:120, Åtta vägar till kunskap. I detta kapitel följer även gymnasiekommitténs förslag så som de presenterade det i sitt pressmeddelande Åtta sektorer i den framtida gymnasieskolan som blev offentligt den 10 januari 2003 Efter detta kommer en genomgång av resultaten från enkätundersökningen, vilken följs av en diskussion kring elevernas inställning till det nya förslaget med en slutsats som söker besvara forskningsfrågorna och uppfylla syftet med undersökningen. _x000B_ 2. Åtta vägar till kunskap_x000B__x000B_2.1 Bakgrund till förslaget_x000B__x000B_Bakgrunden till varför det anses vara tid att förändra den svenska gymnasieskolan presenteras i SOU 2002:120, Åtta vägar till kunskap – En ny struktur för gymnasieskolan, och lägger sitt fokus vid den snabba förändringstakten i samhället. Man förutspår att förändringstakten på intet sätt kommer att saktas ned, och att skolan behöver förändras för att kunna följa med i samhällets utveckling. Ungdomar måste få er utbildning som ger dem både ”en god grundläggande kompetens och att de ges insikter i nödvändigheten att hela tiden lära nytt och att vara förändringsbenägen.” För att bättre förbereda ungdomar för det föränderliga samhället menar gymnasiekommittén alltså att den gymnasiala utbildningen bör vara av bredare karaktär, och att yrkesspecialiseringar i större utsträckning bör ligga efter gymnasieskolan. Detta bör då ske antingen inom ramen för en eftergymnasial utbildning eller som del av en anställning. Detta skulle göra elevernas valfrihet och möjlighet att byta verksamhetsfält betydligt större än idag. _x000B__x000B_Gymnasiekommittén lägger också vikt vid de tendenser som framkommit att dagens programgymnasium med ett stort antal kortare kurser markant ökat stressnivån hos eleverna i samband med de täta betygssättningarna. Detta påverkar enligt kommittén eleverna negativt gällande deras möjligheter att nå djup i och överblick över sina kunskaper. Kommittén menar också att fokus måste läggas vid den generation som kommer att genomgå utbildningen. Ungdomars intressen är inte de samma som föräldragenerationens, ungdomar har på ett annat sätt tagit till sig globaliseringen och gjort den till en del av sitt förhållandevis individualistiska och självständiga förhållningssätt. De är också väl medvetna om att en genomförd treårig gymnasieutbildning markant ökar deras möjlighet till anställning med högre lön och bättre villkor. _x000B__x000B_Av naturliga orsaker står även den framtida arbetsmarknaden i fokus hos gymnasiekommittén när de presentera bakgrunden till sitt förslag. Kommittén menar att det är svårt att avgöra vilka exakta sektorer som kommer att behöva stora arbetskraftstillskott i framtiden. Vad som dock kan sägas utan tvekan är att ett land med en välutbildad befolkning har klara konkurrensfördelar gentemot andra länder, och att kunskapskraven i arbetslivet stadigt ökar. För allt fler yrken krävs högskoleutbildning, samtidigt som efterfrågan på yrkesutbildade ungdomar från gymnasieskolan ölkar inom vissa sektorer, tillexempel inom sjukvården. Kommittén menar att det otvetydigt är så att oavsett sektor ökar kraven på generella kunskaper, även om kompetensprofilen skiljer sig mellan olika branscher. Den nya utbildningen bör därför förbereda eleverna för ett yrkesområde snarare än för ett specifikt yrke. _x000B__x000B_Gymnasieskolan som lärande kultur ställs enligt kommittén inför helt nya utmaningar i takt med samhällets och arbetsmarknadens förändringar. Det är inte längre möjligt att erbjuda en gymnasieutbildning som ger eleven tillräckliga yrkeskunskaper för att ta sig genom ett liv som yrkesverksam. Istället krävs idag att elever lär sig problemlösning, kreativitet, flexibilitet, självständighet och ansvarsförmåga för att möta arbetslivets krav. Alltså måste gymnasieskolan enligt kommittén ställa reflektion och ett aktivt förhållningssätt i centrum för eleverna. Detta innebär i sin förlängning att gymnasieskolans uppdrag förändras för att möta de ändrade kvalifikationskraven i samhället, och breda och mer generella kunskaper kommer att prioriteras framför den tidigare specialiseringen. _x000B__x000B_Ett tredje fokus hos gymnasiekommittén ligger vid tanken om gymnasieskolan som en social arena och en gemensam referensram. Kommittén manar till en levande diskussion på skolor och inom kommuner gällande det faktum att kön, social bakgrund och etnicitet och föräldrarnas utbildningsnivå i mycket stor utsträckning styr eleverna gymnasieval. Till exempel är idag på programgymnasiet elever med invandrarbakgrund och elever vars föräldrar har en mycket låg utbildningsnivå överrepresenterade på det individuella programmet. Målet för arbetet med gymnasieskolan måste enligt kommittén vara att utplåna den kopplin mellan studieframgång och socialgrupp som syns idag. Det är också viktigt att gymnasieskolans uppdrag förtydligas och att utbildningen syfte: ”…att ge eleverna förutsättningar att utveckla kunskaper, bidra till deras personliga utveckling, ge en god grund för ett aktivt deltagande i samhällslivet, fortsatta studier samt för yrkesverksamhet” tydligt framgår i den nya skollagen._x000B__x000B_Ett av problemen med dagens programgymnasium är enligt gymnasiekommittén det stora antalet felval. Varje år börjar 20 000 – 25 000 elever om det första året på gymnasiet då de upplever att de vid det första tillfället gjort ett felaktigt programval. Enligt kommittén kan detta avhjälpas genom ett senare specialiseringsval och ett mer allmänt första år. Ett sådan struktur skulle också förebygga den tidiga inriktningen på pojk- och flickprogram, och öka elevernas valfrihet. _x000B__x000B__x000B_2.2 Gymnasiekommitténs förslag_x000B__x000B_Här följer stora delar av det pressmeddelande som presenterades av gymnasiekommittén den 10 januari 2003. Pressmeddelandet innehåller strukturen för den nya gymnasieskolan och presenterades under namnet ”Åtta sektorer i framtidens gymnasieskola”. Som ansvariga för pressmeddelandet står Jan Björkman (ordförande), Sonja Hjort (huvudsekreterare), Anna Westerholm (sekreterare), Peter Holmberg (sekreterare) och Lisbeth Rudemo (expert). Pressmeddelandet är presenterat mer eller mindre ordagrant och endast ett par mindre ändringar har här gjorts i meddelandet på grund av utrymmestekniska och grammatiska skäl. _x000B__x000B_8 sektorer ersätter 18 program _x000B_De nuvarande arton programmen föreslås bli ersatta av åtta sektorer som var och en representerar ett brett fält av arbetsmarknaden. Dessa sektorer är Servicesektorn, Individ- och samhällssektorn, Kultur- och kommunikationssektorn, Ekonomi- och samhällssektorn, Bygg- och fastighetssektorn, Natur- och samhällssektorn, Teknik- och produktions-sektorn samt Teknik- och designsektorn. Såsom i dag kommer utbildningen att omfatta 2 500 gymnasiepoäng. Efter en bred ingång i var och en av sektorerna följer en successiv specialisering. Var och en av sektorerna organiseras i minst fem delar, ett sektorsblock, ett inriktningsblock, ett fördjupningsblock, elevens individuella val samt Gymnasiearbetet. Blocken består av kurser. _x000B__x000B_Varje elevs studier innefattar också nio kärnämnen, som i möjligaste mål skall integreras i blocken men som inte ingår i dem. Gymnasiekommittén föreslår utöver dagens kärnämnen också historia, vilket innebär att kärnämnena kommer att utökas till sammanlagt 800 gymnasiepoäng. Sektorsblocken består av karaktärsämneskurser som är gemensamma för de delar av arbetsmarknaden och/eller de högskolestudier som eleven siktar mot. De omfattar upp till ca 600 gymnasiepoäng. Under den andra terminen väljer eleverna inriktningsblock och elevens studier under senare delen av sektorsblocket kan anpassas till elevens val. Inriktningsblocken är andra steget i elevens studiegång och innehåller antingen ämnen riktade till en något precisare del av arbetsmarknaden än vad sektorsblocket ger eller ämnen som kan leda vidare till eftergymnasiala studier. Ett inriktningsblock omfattar 300 gymnasiepoäng. _x000B_Fördjupningsblocken ger fördjupade kunskaper inom ämnes- eller yrkesområden och omfattar 300 gymnasiepoäng. Kommittén redovisar exempel på inriktnings- och fördjupningsblock. För definitivt förslag krävs kursplanearbete som ankommer på Skolverket. Det kan också finnas lokala inriktnings- och fördjupningsblock, som har en annan sammansättning än de nationellt beslutade. Detta ger ett utrymme för den typ av utbildning som i dag utgöras av specialutformade program och lokala inriktningar. Det individuella valet består för varje elev av en eller flera kurser om sammanlagt 300 eller 400 gymnasiepoäng (eleven avgör hur många och sammansättningen). Gymnasiearbetet omfattar 100 – 200 gymnasiepoäng. Planeringen påbörjas under det andra studieåret och genomförs i anslutning till det område som eleven väljer som fördjupning. _x000B__x000B_Ökat lärande i arbetslivet _x000B_Alla elever bör få möjlighet att lära i arbetslivet genom arbetsplatsförlagd utbildning eller annan verksamhet som planeras i samråd med det lokala arbetslivet. Kontakter med arbetslivet bör förekomma redan under sektorsblocket, dvs. innan eleverna valt mellan studieförberedande och yrkesförberedande inriktningsblock. Den föreslagna strukturen ger goda möjligheter till lärande i arbetslivet genom att block som innehåller yrkesämnen kan helt eller delvis arbetsplatsförläggas. _x000B__x000B_Betyg och examen _x000B_Liksom i dag kommer den framtida gymnasieskolan att bestå av kurser, dock mer samordnade i block. Kurserna kommer i många fall att vara större än i dag och kan omfatta ett helt block. Även om kursen också i fortsättningen är grunden för betygsättning kommer i många fall kurs och ämne att sammanfalla. Därmed bortfaller merparten av nackdelarna med dagens betygssystem. Elever skall kunna få bevis på gymnasieexamen som ett erkännande från samhället att ansträngningarna under gymnasieåren varit framgångsrika. För blivande arbetsgivare och för högskolor – såväl i Sverige som utomlands – blir gymnasieexamen ett bevis för att vederbörande uppfyller de grundläggande förutsättningarna för att kunna bli antagen. Kravet för gymnasieexamen bör vara godkända resultat på åtminstone 90 procent av de 2 500 gymnasiepoäng som utbildningen omfattar. Gymnasiearbetet bör ingå bland dessa. Elevernas rätt till utbildning utökas. Gymnasiekommitténs förslag till struktur syftar till att fler elever får möjlighet att slutföra sin utbildning med uppfyllda kunskapsmål. Strukturen är mera flexibel och medger fler kombinationer än vad som är möjligt i dagens program. Elever som vill byta inriktning kommer i många fall att kunna göra det utan att börja om gymnasieskolan, vilket är fallet i dag. Kommittén föreslår att behörighetskraven till gymnasieskolan behålls. Dessa markerar grundskolans kunskapsansvar för alla elever. Kommittén vill emellertid stärka de ännu inte behöriga elevernas rätt till utbildning. Elever som saknar godkända betyg i ett eller flera av de behörighetsgivande ämnena från grundskolan skall ha rätt att bli preliminärt antagna till en sektor i gymnasieskolan och erbjudas en individuellt upplagd studiegång. När eleven läst in det eller de ämnen där de saknar godkända betyg blir antagningen definitiv. För att detta skall fungera är det nödvändigt att arbetslagen i gymnasieskolan förstärks med den kompetens som i dag finns på de individuella programmen. För vissa elever kan det finnas behov av mer permanenta särlösningar. Här måste skolan erbjuda ett stort mått av flexibilitet och ensam, eller tillsammans med andra samhällsorgan, exempelvis socialtjänst eller arbetsmarknadsmyndigheter, finna lämpliga lösningar. För ungdomar i gymnasieåldern som av olika skäl lämnat eller aldrig påbörjat studier i gymnasieskolan bör kommunernas uppföljningsskyldighet förtydligas så att det klart framgår i skollagen att kommunen skall hålla sig informerade om var dessa ungdomar befinner sig och vad de är sysselsatta med. De skall också kontinuerligt erbjudas utbildning i gymnasieskolan. Större valfrihet för eleverna. Elevernas önskemål om utbildning skall i största möjliga utsträckning styra gymnasieskolans organisation. Utgångspunkten för Gymnasiekommitténs överväganden har varit att utifrån en närhetsprincip skapa en större valfrihet för eleverna att få gå önskad utbildning utan att detta inkräktar på andra elevers rätt att få utbildning. Elevernas val från grundskolan avser val av sektor och hemkommunen skall vara skyldig att se till att eleven får plats på vald sektor i första hand i den egna kommunen eller i annan kommun eller fristående skola som hemkommunen har samverkansavtal med. Varje elev har rätt att inför år två söka samtliga nationella inriktningsblock och huvudmannen skall anpassa sitt utbud med hänsyn till elevernas önskemål och garantera att de elever som inte får plats på det sökta inriktningsblocket får plats på annat inriktningsblock inom sektorn i kommunens gymnasieskola. Elev som påbörjat sina studier på en sektor skall, liksom i dag, ha rätt att fullfölja utbildningen där. En nyhet är att hemkommunen skall betala även om en elev sökt och kommit in i en annan kommun trots att samma utbildning finns i hemkommunen eller samverkansområdet. Ersättningen skall högst uppgå till den kostnad som hemkommunen själv har för motsvarande utbildning. Med dessa förslag närmar sig elevernas möjligheter att välja kommunala utbildningar de som gäller för fristående gymnasieskolor. Gymnasiekommittén föreslår att vissa utbildningar eller delar av utbildningar i den föreslagna strukturen skall kunna göras riksrekryterande i särskild ordning efter beslut av regeringen eller Skolverket. Beslutet bör gälla fem år i taget. _x000B__x000B_Breddad rekrytering till högskolan _x000B_Behovet av en breddad rekrytering till högskolan har varit en viktig utgångspunkt för kommittén. Den socialt sneda rekryteringen till högskolan börjar i dag med valet av gymnasieprogram. Kommitténs förslag till struktur innebär att valet mellan studieförberedelse och yrkesförberedelse skjuts upp ett år och att det dessutom kan ”korrigeras” under hela gymnasietiden. I vissa fall förutsätter det dock en förlängning av gymnasiestudierna. Kommittén föreslår att kraven för grundläggande behörighet anpassas till kraven för gymnasieexamen. Kommittén föreslår att systemet med särskilda behörighetskrav för högskolestudier, liksom bestämmelserna om meritvärdering vid urval ses över. De senare leder i dag till taktikval och konkurrenskomplettering i komvux. De framtida reglerna bör ha en utformning som inte negativt påverkar arbetet i gymnasieskolan. Kommittén framhåller också att ett reguljärt system av eftergymnasial yrkesutbildning med olika specialiseringsgrad och längd bör övervägas. _x000B__x000B_Genomförande _x000B_Gymnasiekommittén räknar med att riksdagen kan fatta beslut våren 2004 efter remissbehandling, proposition och riksdagsbehandling och därför att förändringarna kan genomföras tidigast läsåret 2006/07. _x000B__x000B_ 3. Resultat_x000B__x000B_3.1 Resultat från enkäten_x000B_100 elever har tagit ställning till enkätens nio påståenden om hur väl dagens elever tror att gymnasiekommitténs förslag om en ny gymnasieskola kommer att fungera för framtida elever. De har haft fyra olika svarsalternativ att ta ställning till, och påstående har varit positivt formulerade. Resultaten kommer att presenteras genom en uppställning av hur många procent av eleverna som har valt vilket alternativ, då 100 elever deltagit går resultaten också att läsa som antal då dessa två naturligt överensstämmer. För att tydligare visa på tendenser kommer alternativen instämmer helt och instämmer till viss del är att ses som de mer positiva svaren, i förhållande till de mer negativa instämmer en aning och instämmer inte alls. Svaren till varje påstående kommer att presenteras var för sig, och i analysen kommer helhetsbilden att presenteras. _x000B__x000B_Påstående 1: Jag tycker det är bra att man läser tillsammans första året och sedan väljer yrkes- eller studieinriktning_x000B__x000B__x000B_ _x000B_ figur 1_x000B__x000B_På detta påstående är tendensen relativt tydlig. 26 % har svarat att de instämmer helt och 44 % har svarat instämmer till viss del på påståendet att det är bra att man läser tillsammans första året och sedan väljer yrkes- eller studieinriktning. Detta ger en klar övervikt åt de positiva variablerna då de utgör 70 % av svaren, och endast 30 % har valt de mer negativa variablerna. Alltså ser vi här att eleverna ställer sig positiva till gymnasiekommitténs förslag om att man ska skjuta upp valet mellan studieförberedande och yrkesförberedande program tills det andra året på gymnasiet. _x000B_ Påstående 2: I dagens samhälle är det viktigt att alla har breda allmänna kunskaper_x000B__x000B_ _x000B_ figur 2_x000B__x000B_Tendensen är mycket tydlig gällande påståendet gällande vikten av breda allmänna kunskaper i dagens samhälle. Hela 49 % instämmer helt i påståendet att detta är viktigt, och 42 % instämmer till viss del. Ingen har svarat att de inte instämmer alls, och bara 9 % har svarat att de endast instämmer en aning. Detta innebär att över 90% har valt de mer positiva variablerna, och i stort sett alla elever håller med om att i dagens samhälle är det viktigt att ha breda och allmänna kunskaper. _x000B__x000B_Påstående 3: Det är bra att man utbildas till ett yrkesområde istället för ett yrke_x000B__x000B__x000B_ _x000B_ figur 3_x000B_33 % av de tillfrågade instämmer helt med påståendet att det är bra att man utbildas till ett yrkesområde istället för ett yrke. Den största delen, 44 % instämmer till viss del med påståendet, och detta innebär att 77 % väljer någon av de två positivare variablerna. Endast 2 % instämmer inte alls med påståendet, vilket ger en relativt tydlig tendens att eleverna tycker att det är en fördel med förslaget att framtida elever kommer att utbildas till yrkesområden snarare än till specifika yrken. _x000B__x000B_Påstående 4: Det är bra att alla får komma in där de vill oavsett om de har godkänt från grundskolan eller e

Place, publisher, year, edition, pages
2003. , p. 32
Identifiers
URN: urn:nbn:se:kau:diva-60133Local ID: GYM-36OAI: oai:DiVA.org:kau-60133DiVA, id: diva2:1124933
Educational program
Teacher education
Available from: 2017-07-13 Created: 2017-07-13

Open Access in DiVA

No full text in DiVA

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar

urn-nbn

Altmetric score

urn-nbn
Total: 0 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf