Den här uppsatsen grundar sig på en enkätundersökning som gjorts i tre gymnasieklasser i årskurs 1 på det samhällsvetenskapliga programmet, det naturvetenskapliga programmet samt IB-programmet (International Baccalaureate). Sammanlagt deltog 68 elever i undersökningen fördelat på 48 tjejer och 20 killar. Jämförelser i åsikter har gjorts mellan könen samt mellan de tre programmen. Syftet med undersökningen var att få reda på vad eleverna har för åsikter om historia i allmänhet och skolämnet historia i synnerhet, vilka epoker i historien som intresserar dem samt vad och vilka man bör läsa om. Dessutom undersöktes vilka undervisningssätt eleverna föredrar. Det visade sig att intresset för historia är relativt stort, att majoriteten av eleverna ägnar sig åt historia på fritiden genom film och litteratur men att ett oroande stort antal anser att trots att historia är intressant så är det tråkigt att läsa om det i skolan. Bland de geografiska områdena är det Europas historia samt världshistorien som är populärast. Även Sveriges historia intresserar i ganska hög grad medan lokalhistoria är mindre populärt. Bland epokerna är det främst världskrigen och medeltiden som lockar och de flesta elever anser att det är viktigare att läsa om majoriteten av befolkningen än att fokusera på de styrande. När det gäller undervisningssätt är filmvisning populärast följt av att läraren berättar.