Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • apa.csl
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Gymnasieskolans A-kurs i matematik - är kraven desamma för alla elever som läser matematik A?
2003 (Swedish)Independent thesis Basic level (professional degree)Student thesis
Abstract [sv]

Efter att ha arbetat några år har jag hört både elever och lärare säga att A-kursen i matematik är olika svår beroende på vilket program eleven valt. I detta arbete har jag undersökt hur kraven för de olika betygsstegen varierar beroende på program. Jag har intervjuat lärare, på en gymnasieskola, som undervisat och betygssatt A-kursen i matematik, samt på nationell nivå jämfört provresultat på nationella prov och preliminärt slutbetyg på kursen för några program. Av den undersökta litteraturen kan man utläsa att på nationell nivå var det, när det nya betygssystemet infördes 1994, svårare att få höga betyg på program där eleverna läser mycket matematik än på de yrkesförberedande programmen där man bara läser A-kursen. Skillnaderna har sedan successivt minskat för att 2001 inte vara mätbara. På en del skolor arbetar man i arbetslag runt ett program och en risk är då att utbytet mellan matematiklärare på olika program är sparsamt. I en del fall anpassas proven, på programmen, till arbetsbokens svårighetsgrad och de som har en lärobok med svårare uppgifter får då svårare prov och därmed svårare att få ett högt betyg. Flera av de resultat som framkom i intervjun berodde inte på vilket program eleven valt utan på vilken lärare som undervisar eleven. För att få högsta betyg anser vissa lärare att eleven ska kombinera kunskaper från olika moment, medan andra lärare anser att eleven skall ha tydliga och väl motiverade lösningar på problemen. En del lärare går tillsammans med eleven igenom vilka och hur väl målen är uppnådda efter genomfört prov. Då framkommer det vilka mål eleven behöver arbeta mera med för att få sitt betyg. För de lärare som fortfarande använder sig av poäng på proven kan eleven däremot kompensera kunskapsbrister på ett område med att kunna mera av något annat. Det innebär att eleven inte behöver uppfylla alla mål för att klara kursen. Alla lärare väger in både elevens skriftliga och muntliga prestationer i slutbetyget. De skillnader som finns är att muntliga kvalitéer värderas olika mycket och att det finns skilda synpunkter på om eleven behöver behärska hela kursen vid ett och samma tillfälle. Inte heller detta beror på vilket program lärarna undervisar på utan hur de tolkar betygskriterierna.

Place, publisher, year, edition, pages
2003. , p. 18
Identifiers
URN: urn:nbn:se:kau:diva-60126Local ID: GYM-36OAI: oai:DiVA.org:kau-60126DiVA, id: diva2:1124926
Educational program
Teacher education
Available from: 2017-07-13 Created: 2017-07-13

Open Access in DiVA

No full text in DiVA

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar

urn-nbn

Altmetric score

urn-nbn
Total: 101 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • apa.csl
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf