Reaktionen mellan en syra och en bas kallas neutralisation. När tillräckligt mycket bas har tillsats för att reagera exakt med all syra i en lösning, säger man att syran har neutraliserats. Den resulterande lösningen blir då, beroende på syrans och basens styrka, neutral, sur eller basisk. Termen neutralisation kommer från latinets neuter som betyder ”ingen av de båda”. Studier i Tyskland har visat att kemistudenter bildar sin egen begreppsuppfattning av begreppet neutralisation. Två vanliga missuppfattningar förekommer, dels att en neutralisationsreaktion alltid resulterar i en neutral lösning, dels att det efter en neutralisation varken finns oxoniumjoner eller hydroxidjoner kvar i lösningen. Syftet med denna studie var att undersöka hur svenska gymnasieelever uppfattar begreppet neutralisation. Frågeställningarna var om eleverna tror att det alltid bildas en neutral lösning vid en neutralisation, samt om eleverna har uppfattningen att hydroxidjonerna och oxoniumjonerna ’tar ut varandra’ vid en neutralisation. Fyra elever i årskurs 3 på gymnasiets naturvetenskapliga program intervjuades. Eleverna fick fundera kring och besvara fyra flervalsfrågor kopplade till begreppet neutralisation. Studien visar att problemet med neutralisationsbegreppet förekommer även bland svenska gymnasieelever. De intervjuade uttryckte alla att det bildas neutral lösning vid neutralisationer. De hade alla uppfattningen att inga av de i reaktionen ingående jonerna finns efter en neutralisation mellan stark syra + stark bas. För att komma till rätta med alternativa begreppsuppfattningar gäller att först identifiera de begreppsuppfattningsproblem som förekommer i en klass och därefter låta eleverna arbeta aktivt med dem till exempel i gruppdiskussioner eller genom dramatisering.