Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Gymnasieelever och stress
2003 (Swedish)Independent thesis Basic level (professional degree)Student thesis
Abstract [sv]

Syftet med denna undersökning är dels att se om elevernas grundläggande personlighetsdrag har någon betydelse för hur stressade eleverna är/blir, dels se vilka faktorer i skolan som bidrar till stress hos eleverna. Utifrån syftet blir då frågeställningarna: _ Har elevernas grundläggande personlighetsdrag någon betydelse för hur stressade dessa är/blir? _ Vad är det i skolan som gör eleverna stressade? _ Skiljer det mellan årskurserna vad i skolan det är som stressar eleverna? _ Skiljer det mellan könen vad i skolan det är som stressar eleverna? För att kunna besvara ovanstående frågeställningar har litteratur, artiklar, undersökningar och rapporter gjorda inom området studerats. Även en enkätundersökning har genomförts. Denna bestod av två psykologiska tester och en enkät. Ett av de psykologiska testerna heter Life Orientation Test och visar det grundläggande personlighetsdraget (optimism eller pessimism). Det andra är en enkel stressprofil. Enkäten utformades för denna undersökning och syftar till att se vilka olika faktorer i skolan som stressar eleverna. Undersökningen visar en viss stress hos eleverna som medverkat. Utifrån de stressfaktorer som ingick i enkäten är oron för att inte ha tillräckligt bra betyg för att läsa på högskola/universitet och att eleverna aldrig känner sig helt lediga de faktorer som är mest stressgenererande i skolan. I undersökningen framkom att kvinnorna i högre grad instämmer till att de aldrig känner sig helt lediga, ofta känner sig stressade, känner en oro för att inte ha tillräckligt bra betyg för att läsa på högskola/universitet och att arbetstakten i skolan inte passar dem. Utifrån undersökningen går det inte att peka på några skillnader mellan årskurserna, inte heller mellan pessimister och optimister.

Place, publisher, year, edition, pages
2003. , p. 18
Identifiers
URN: urn:nbn:se:kau:diva-60123Local ID: GYM-36OAI: oai:DiVA.org:kau-60123DiVA, id: diva2:1124923
Educational program
Teacher education
Available from: 2017-07-13 Created: 2017-07-13

Open Access in DiVA

No full text in DiVA

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar

urn-nbn

Altmetric score

urn-nbn
Total: 76 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf