Det övergripande syfte var att undersöka ungdomars attityd till att studera Historia A. För att uppfylla syftet formulerades följande frågeställningar: 1. Hur stort är intresset för att läsa Historia A? 2. Vilken typ av historia är mest intressant att läsa om? 3. Vilka tidsepoker vill eleverna läsa mer om? samt 4. Hur ska historia studeras? Undersökningen gjordes i tre klasser vid tre olika tillfällen, och utfördes med hjälp av enkäter. 74 elever besvarade enkäterna som ligger till grund för mitt undersökningsresultat. Enkäten bestod av flervalsfrågor och rangordningsfrågor, som syftade till att fånga upp elevens inställning till A-kursen i historia. Frågeformuleringarna visade sig emellertid vara svårtolkade, och i efterhand kunde ett annat tillvägagångssätt ha varit mer lämpligt. Trots bristerna har värdefull information kunnat avläsas, och det har gått att jämföra med tidigare forskning. Undersökningen presenteras utifrån tre teman; hur stort är intresset för att läsa Historia A?, vilken typ av historia är mest intressant att läsa mer om? samt hur ska historia studeras. Resultatet visar att intresset för historieämnet finns bland ungdomarna, om än i varierande grad. Den mest omtyckta historieinriktningen är social historia bland tjejer, och politisk historia bland killarna. Detta resultat understöds dessutom av tidigare forskning. Eleverna är tämligen överens om att de vill läsa mer om modern historia; 1900-talshistoria, revolutionerna men även äldre tid väcker intresse. På frågan hur man ska möta historien svarar eleverna att mycket hänger på läraren och att varierat arbetssätt och material är betydande för hur historieundervisningen uppfattas. Sammanfattningsvis verkar det som att läraren spelar en viktig roll för hur eleverna uppfattar ämnet, och det är denne som har makten att hjälpa eller stjälpa elevens historieintresse. Det jag tagit fasta på är att eftersträva variation i undervisning och ta reda på elevers förkunskaper för att försöka hålla intresset vid liv.