Undersökningar av attityder till skolämnen, på alla nivåer, har genomförts både i Sverige och utomlands sedan 1900-talets början. Även om resultaten varierar, visar i synnerhet de senare undersökningarna flera gemensamma tendenser, som ger de historiskt och traditionellt ansedda ämnena matematik, engelska, svenska (i Sverige), samhällskunskap, religionskunskap och naturvetenskapliga ämnen högt anseende. En stor undersökning, som gjordes av skolverket år 2000, i form av en attitydundersökning bland gymnasieelever, skolbarnsföräldrar och allmänheten, visade att engelska, svenska, matematik, idrott och hälsa samt samhällskunskap ansågs som de viktigaste ämnena. Därmed bekräftas också existensen av en ämneshierarki inom gymnasieskolan, som till stora delar överensstämmer med styrdokumentens prioritering av ämnena och det antal timmar de tilldelas. Den undersökning som gjorts i denna studie är genomförd i form av en enkätundersökning bland 70-talet elever och 25 personal av olika kategorier, vid ett mindre naturbruksgymnasium i mellersta Sverige. Resultaten av studien baserar sig på medelvärdet av hur elva gymnasieämnen eller ämnesområden värderats i totalt 15 frågor om deras betydelse i samhällslivet, utifrån andra aspekter av utbildning än förberedelse för yrke och högre studier. Samstämmigheten mellan de olika gruppernas attityder till olika ämnen visar sig, med få undantag, vara stor. Av de elva ämnena har svenskämnet ansetts ha störst betydelse. Matematik har ansetts vara av betydligt mindre betydelse, vilket är en uppfattning som i hög grad avviker från uppfattningen om detta ämne, enligt liknande undersökningar. Minst betydelse anser deltagarna i denna undersökning att estetiska ämnen har. Attityderna till gymnasieskolans ämnen är, i denna undersökning, jämfört med andra attitydundersökningar, i mindre avseenden i överensstämmelse med styrdokumentens ämneshierarki.