Detta examensarbete behandlar läsning och litteratur i svenskundervisningen i Sverige respektive engelskundervisningen i Nya Zeeland. Undersökningen baseras på tre djupintervjuer i vardera land. Syftet med uppsatsen är att ge en inblick i olika lärares arbetssätt och åsikter om litteraturläsning, och hur de främjar läslust hos elever. Följande frågor ligger till grund för mitt arbete: Under vilka förutsättningar arbetar läraren? Hur planerar och arbetar läraren? Hur tillgodoser läraren varje individs behov, speciellt svaga elever? Hur skapar läraren läslust? Och till sist, finns det några skillnader mellan frigymnasier, teoretiska gymnasier och yrkesgymnasier, och vad skiljer Nya Zeeland från Sverige? I arbetets första del presenteras en bakgrund och allmänna fakta kring läsning och litteratur. Det nya zeeländska läsprojektet Reading Recovery behandlas också närmre. Dessutom presenteras de olika ländernas läroplaner och kursplaner, samt det nya zeeländska skolsystemet. Intervjuerna utfördes på ett frigymnasium (teoretiskt), ett teoretiskt gymnasium och ett yrkesgymnasium i båda länderna. Detta gjordes för att kunna ge en så heltäckande bild av gymnasieskolorna som möjligt. De 6 intervjuade lärarna, deras syn på litteraturläsning och deras arbetssätt presenteras och diskuteras i uppsatsens analysdel. Därpå följer en jämförelse mellan de olika gymnasieformerna, samt mellan länderna i fråga. Undersökningen visar att lärarna jobbar under mycket likvärdiga förutsättningar i Nya Zeeland och Sverige; skolmiljön är positiv och det görs mycket för svaga elever. Lärarnas arbetssätt är lika i många hänseenden, även om man har mycket fler projekt i Nya Zeeland för att skapa läslust. En skillnad är att kraven på eleverna när det gäller läsning är mer likvärdiga på de olika gymnasieskolorna i Nya Zeeland än i Sverige.