Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Anpassning till elevers studieinriktning i Historia A
2003 (Swedish)Independent thesis Basic level (professional degree)Student thesis
Abstract [sv]

Kursen Historia A läses idag av elever från samhällsvetenskapliga-, estetiska- och naturvetenskapliga programmet. Dessutom kan elever från ytterligare fem program läsa historia som valbar kurs. I kursplanen för Historia A står det att kursen skall utformas efter elevers studieinriktning, men frågan är om någon sådan anpassning sker i praktiken. Syftet med detta examensarbete är att undersöka programanpassning av A-kursen i historia, hur denna anpassning kan se ut samt vad lärare och elever har för uppfattning om programanpassning. Om någon sådan inte förekommer är syftet också att undersöka vad det kan bero på. Tidigare utredningar från skolverket visar att många skolor inte använder programmålen. Någon undersökning har dock inte gjorts gällande programanpassning i historia. Utifrån den tidigare forskningen har följande tre forskningsfrågor formulerats: 1. Förekommer det någon programanpassning i kursen Historia A med avseende på innehåll, arbetssätt, studietakt och bedömning och hur ser denna i sådana fall ut? 2. Vilka för- och nackdelar ser lärare samt elever med programanpassning i kursen Historia A? 3. Vad kan det bero på om programanpassning inte förekommer i kursen Historia A? Utgångspunkten för detta examensarbete har varit nationella och lokala styrdokument. Resultaten bygger på en kvalitativ metod i form av intervjuer med sex lärare och tjugofyra elever på en skola i Västra Götalandsregionen. En avgränsning har gjort till estetiska-, media-, naturvetenskapliga- och samhällsvetenskapsprogrammet. Slutsatserna på den första frågan är att programanpassning förekommer i varierad utsträck-ning på de fyra program som deltagit i studien. Innehållsmässig anpassning förekommer främst i NV, i viss utsträckning på SP, men överhuvudtaget inte i ES och MP. Anpassning av arbetssättet förekommer inte på något program, i alla fall inte som en medveten instruktion från lärarna. Studietakten uppges vara hög, men har inte anpassats på något program. Däremot görs innehållet lättare på MP och mer teoretiskt på NV. Gällande bedömning är ambitionen att uppnå rättvisa, men flera lärare medger att elever i NV brukar få högre betyg. Lärarna är dock inte överens om det är svårare att få ett högt betyg i NV än i andra program, vilket även gäller eleverna. Oenighet råder också om möjligheten att få ett högt betyg i ES och MP. Slutsatserna på den andra frågan är att lärarna främst anger nackdelar med programanpassning, medan elevernas uppfattning varierar mellan olika program. Lärarna anser att elevers intresse kan öka, men är rädda för ett alltför begränsat synsätt och minskad allmänbildning. Andra nackdelar uppges vara att lärare inte har tillräcklig kompetens, att det kräver mer planering samt kan försvåra en likvärdig bedömning. Bland eleverna är MP och en av NV-klasserna mest positiva, medan ES båda SP-klasserna samt en NV-klass är mer negativa. Fördelar är att intresset för ämnet kan öka, vilket kan resultera i högre betyg och elevaktivitet. Dessutom kan det bidra till helhetssyn och komma till nytta i andra ämnen. Nackdelar uppges vara minskad allmänbildning, ensidighet, orättvisa mellan program samt svårigheter att välja gymnasieprogram och vidareutbildning eftersom begränsade perspektiv har studerats. Slutsatserna på den tredje frågan är att det finns flera hinder som bristande planeringstid och kompetens, schemaläggning, avsaknad av programanpassade läroböcker, stora klasser samt utformningen av den kursutformade gymnasieskolan. Största hindren verkar dock vara lärarnas inställning samt den lokala kursplanen som fastställer A-kursens innehåll. Detta examensarbete är att betrakta som en fallstudie, vilket innebär att slutsatserna inte bör generaliseras. Dock styrks resultatet av tidigare utredningar, vilket tyder på att slutsatserna är trovärdiga. Min uppfattning är att programanpassning enbart bör förekomma då den ökar elevers förståelse och intresse för historia.

Place, publisher, year, edition, pages
2003. , p. 34
Identifiers
URN: urn:nbn:se:kau:diva-60096Local ID: GYM-35OAI: oai:DiVA.org:kau-60096DiVA, id: diva2:1124896
Educational program
Teacher education
Available from: 2017-07-13 Created: 2017-07-13

Open Access in DiVA

No full text in DiVA

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar

urn-nbn

Altmetric score

urn-nbn
Total: 19 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf