Syftet med denna uppsats är att göra en undersökning gällande elevinflytande i engelskaundervisningen på de båda skolor där jag gjort min slutpraktik i de båda länderna och jämföra den med olika teorier. Undersökningen består främst av två utgångspunkter vilka återfinns i min frågeställning. Det huvudsakliga syftet är att redogöra för hur inställningen till elevinflytandet ser ut på de respektive skolorna där jag gjorde min slutpraktik, och med den teoretiska anknytningen vill jag även få en vidare förståelse för hur elevdemokrati och elevinflytande fungerar ute i gymnasieskolorna. Min frågeställning är som följer: - Skiljer sig inställningen till elevinflytande mellan elever i Sverige och Island? - Har lärarna i Sverige en annan inställning till elevinflytande än lärarna på Island? Min undersökning är baserad på observationer och djupintervjuer gjorde dels i Sverige och dels på Island höstterminen 2002. Jag har under mina praktikveckor observerat både elevers och lärares inställning till och agerande i undervisningen. Utifrån mina iakttagelser och reflektioner har jag formulerat intervjufrågor. Jag har intervjuat fyra elever och två lärare i Sverige respektive Island, totalt 12 personer. Resultatet av min undersökning visar på att enligt eleverna i Sverige så har de endast inflytande över vilket datum för proven ska vara. Även eleverna på Island har endast detta medbestämmande. Detta faktum är förvånande då begreppet elevinflytande har funnits i svensk skola ca 150 år men på Island existerar begreppet inte alls. Trots att elevernas rätt till medbestämmande är lagstadgad i Sverige har eleverna i Sverige inte mer inflytande över undervisningen än eleverna på Island. Det finns ingen skillnad i inställning till elevinflytande vad det gäller genusperspektiv. Alla har de samma inställning till vad som är elevernas ansvar och hur läraren ska agera i klassrummet. Lärarna har gemensamt att de försöker sätta eleven i fokus i sin undervisning. De tycker att det är viktigt att ha en dialog med ungdomarna för att på så vis få reda på vad eleverna tänker och att de gemensamt ska komma fram till eventuella förändringar för att göra undervisningen bättre anpassad efter elevernas önskemål.