Begreppet historiemedvetande är idag ett begrepp som används i läroplaner, tidningsartiklar och akademiska avhandlingar. I Lpo- 94 i kursplanerna för historia är historiemedvetande ett överordnat begrepp. Men vad innebär egentligen begreppet? Hur ska man tolka begreppet och i vilken kontext ska det placeras? Uppsatsen inleds med en kort historik och diskussion om didaktikbegreppet och även didaktiken kontra historievetenskapen under 1900-talet. I del två ges en förklaring till begreppet som kanske mest belysts av didaktikerna Karl Ernst Jeismann och Bernhard Eric Jensen. I den avslutande delen kopplas begreppet till dagens skola. Är det så att begreppet används så som det är tänkt enligt didaktikerna? Intar det en överordnad roll i historieundervisningen? Tyvärr visar färsk forskning på att så inte är fallet. Eleverna skall enligt begreppet historiemedvetande kunna förflytta sig mellan tidsdimensionerna dåtid, nutid och framtid. De ska med andra ord kunna se sammanhang och förklaringar till varför dagens samhälle eller deras egna liv ser ut som de gör idag. De ska känna att de är historia och att de påverkar den kommande historien. Detta är många elever i årskurs 9 inte medvetna om idag. De är inte benägna att se sammanhang och orsak utifrån de tre tidsaspekterna. Mycket av undervisningen sker fortfarande i dåtid. Uppsatsen avslutas med egna reflektioner kring varför inte begreppet historiemedvetande kommit in i skolans värld som det borde.