Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Dialog på distans? - en undersökning om lärares och elevers erfarenheter av distansutbildningens dialogiska rum
2002 (Swedish)Independent thesis Basic level (professional degree)Student thesis
Abstract [sv]

Syftet med detta arbete var att undersöka distansutbildningens dialogiska relationer för att försöka nå en fördjupad förståelse för dessa. De huvudsakliga frågeställningarna var, för det första, hur man som lärare kan påverka möjligheterna till dialog mellan lärare och elev samt mellan eleverna själva när undervisningen sker med hjälp av datorkommunikation och, för det andra, hur elever och lärare erfar och upplever de dialogiska relationerna i distansutbildningen. Vidare använde jag mig av en kvalitativ undersökningsmetod, närmare bestämt intervjuer med två lärare och två elever inom den kommunala vuxenutbildningen. Dessutom lämnade en tredje lärare skriftliga synpunkter på sina erfarenheter av distansundervisning. Tilläggas bör också att några av eleverna från en utav klasserna lämnade skriftliga reflektioner kring sina erfarenheter av distansstudier i största allmänhet. Genom intervjuerna framkom att distansutbildning och dialog är förenat med såväl brister som förtjänster. Bland distansutbildningens dialogiska rum kan först nämnas diskussionsforum som av en av lärarna används som kombinerat debatt- och reflektionsrum. Att som elev deltaga i denna dialog är obligatoriskt eftersom den, enligt henne, medför en stor pedagogisk vinst och annars riskerar att försummas. Diskussionsforum är, menar hon, dock ett rum som är i behov av utvärdering och utveckling för att en förbättrad dialog skall kunna uppnås. Informanterna ger för övrigt, när det gäller diskussionsforum, en samstämmig bild då de efterlyser mer här-och-nu känsla liksom en aning om visuell närvaro av dialogpartnern. En av distansutbildningens stora förtjänster tycks vara att en inre dialog, genom skriften och dess inbyggda reflektion, kan komma till stånd och synliggöras. Att föra en skriftbaserad dialog kan möjligen bidra till ett ökat medvetandegörande av kunskapsutvecklingen, dvs befrämja en metakognitiv dimension i lärandet. Dessutom kan skriftens bevarande möjliggöra ett tillbakablickande och synliggörande av kunskapsutvecklingen över tid. Skrivprocessen tycks således fungera tillfredsställande på distans. Både lärare och elever är dessutom överens om det positiva med den individuella responsen eller dialogen mellan läraren och den enskilde eleven. Denna dialog kräver dock, betonar lärarna, en stor tydlighet, tillika vänlig ton, något som upplevs som svårt men samtidigt språk- och tankeutvecklande. Att få till stånd grupparbeten inom distansutbildningen förefaller vara en utmaning, mycket på grund av att många distanselever kanske söker sig till denna form av utbildning för att slippa det sociala ansvarstagandet och för att fritt kunna disponera sin tid. En lärare anser sig dock ha lyckats bra med det organiserade studiegrupparbetet. Mycket syftade det till att eleverna i dialog, över nätet, skulle lära sig ta ansvar för sig själva och varandra samt utveckla sin förhandlings- och samarbetskompetens där distanseleverna skulle utgöra resurspersoner för varandra. Något som kan bidra till att diskussioner, debatter och dialog över huvud taget ofta uteblir inom distansutbildningen är att många elever inte känner sig tillräckligt trygga. Det finns, enligt elevinformanterna, något självutlämnande i detta att alla kan läsa det man skrivit. Man saknar kanske ögonkontakten och den omedelbara kontakten och responsen från sina studiekamrater. Den grundläggande personliga kontakten och den kroppsliga närvaron av en annan människa tycks därmed kunna bidra till att det känns svårare att kommunicera datorkommunikativt. Avslutningsvis kan inte närträffarnas centrala betydelse och absoluta nödvändighet nog understrykas. Därom är samtliga informanter rörande överens. Ur social synvinkel ges där tillfälle till personlig kontakt och även allmänt informationsutbyte. Av både psykosociala och pedagogiska skäl kan således närträffarna sägas fylla en central och oersättlig funktion. Min slutsats blev följaktligen att det förefaller vara möjligt att föra en dialog på distans; skriften kan möjligen rentav fördjupa, och definitivt synliggöra de olika dialogiska förbindelserna, speciellt i jämförelse med den muntliga dialogens flyktighet. Däremot tycks inget direkt kunna ersätta det genuina mänskliga och dialogiska mötet med hela den icke-verbala repertoaren som ackompanjemang, och mot denna bakgrund tydliggörs närträffarnas, eller blandformens, betydelse än mer. Att få ett ansikte på dialogpartnern och att lära känna sina medelever och sin lärare här och nu måste vara ett av närträffarnas primära syften, just för att en god dialog skall kunna upprättas och upprätthållas, även på distans.

Place, publisher, year, edition, pages
2002. , p. 44
Identifiers
URN: urn:nbn:se:kau:diva-60049Local ID: GYM-32OAI: oai:DiVA.org:kau-60049DiVA, id: diva2:1124849
Educational program
Teacher education
Available from: 2017-07-13 Created: 2017-07-13

Open Access in DiVA

No full text in DiVA

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar

urn-nbn

Altmetric score

urn-nbn
Total: 0 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf