I denna uppsats undersöker jag det positivt annorlunda med folkhögskolan. Jag undersöker det genom frågorna; Vad skiljer folkhögskolan från annan utbildning? Vad är det mest positiva med att studera/arbeta på folkhögskolan? Vad skulle annan utbildning kunna lära sig av folkhögskolan? Jag har sökt svar på frågorna genom att intervjua studerande och lärare på folkhögskolan Sörby. Tyngdpunkten ligger på de studerande. Som stöd vid tolkningen har jag använt Bertil Gardells modell över god arbetsmiljö där han sätter upp tre kriterier för god arbetsmiljö. Det är inflytande över arbetet, att kunna överblicka arbetet och att känna social samhörighet på arbetsplatsen. Undersökningen visar att det som uppfattas som annorlunda med folkhögskolan är att folkhögskolan har mindre grupper och arbetar tematiskt. De studerande pekar också på att det finns en större frihet på folkhögskolan, framförallt att arbeta i egen takt. Den sociala dimensionen är det som uppfattas som mest positiva med folkhögskolan. Flera intervjupersoner nämner också friheten. Svaren kring vad folkhögskolan skulle kunna lära annan utbildning är mer splittrade. De små grupperna och det tematiska arbetssättet nämns, framförallt av lärarna. De studerande pekar också på friheten och stämningen. Undersökningen trycker framförallt på den sociala dimensionen i Gardells modell och i viss mån även frihetsdimensionen medan helhetsdimensionen inte kommer fram på samma sätt. NYCKELORD: Folkhögskola, studerande- och lärarperspektiv.