Mitt syfte med denna uppsats är att dels analysera vilken bild och förklaringar de svenska läromedlen ger till u-ländernas situation och utveckling sedan självständigheten från kolonialmakterna, dels vilken bild och förklaringar kenyanska läromedel, ger till sin situation och utveckling sedan frigörelsen från den brittiska kolonialmakten. Till detta syfte hör även vilken påverkan läroplanen har haft på läromedlen. Mina preciserade forskningsfrågor gäller hur läroplanen har påverkat läromedlen, vilket stoff de olika läromedlen använder sig av och vilka förklaringar till u-landsproblematiken som läromedelsförfattarna använder sig av. Tillvägagångssättet är en innehållslig analys av läromedlen som är i bruk i dagens gymnasieskola i Kenya och Sverige. I min uppsats har angreppssättet kommit att bli kvalitativt då den bygger på litteraturstudier av läromedel. Undersökningen visar att den bok som man i Kenya använder i årskurs 3 behandlar ämnen som ligger nära utvecklingproblemen i dagens Kenya. Dessa gäller kolonialismen och dess verkan samt Kenyas styrelseskick. Däremot talar man inte om utveckling. Läroboken för årskurs 4 innehåller moment som Afrika under 1900-talet, politiska system och statsskick, internationella relationer, utvecklingen i Kenya sedan självständigheten och Kenyas statsskick. Dessa moment följer kursplanens detaljer exakt. Kenyas politiska utveckling beskrivs historiskt med en från grunden demokratisk uppbyggnad som avvecklades till att bli ett totalitärt styre i praktiken. Den ekonomiska utvecklingen beskrivs med exempel på försök till att bredda exportvaror, projekt för att motverka jorderosion och bättre vattentillförsel till odlingar. Socialt har landet utvecklats med en omfattande utbyggnad av skolsystemet, hälso- och sjukvård och kulturella program. Av de svenska läromedlen är Millenium en lärobok som mycket kortfattat behandlar u-landsproblematiken. Större delen av dessa består av kartor och diagram över befolkningsutvecklingen i tredje världen. Ur denna aspekt skiljer sig Reflex väsentligt. Läroboksförfattarna använder sig av ett problematiserande anslag och får läsaren att tänka efter. Jämförelser görs med vårt samhälle, våra uppfattningar om vad fattigdom är och vårt västerländska kulturarvs syn på en linjär utveckling i moderniseringens anda, medan andra kulturer kan ha en uppfattning om att tiden har ett cykliskt förlopp. Zigma är en saklig och kortfattat skriven bok som förmedlar en känsla av att det förmedlas en universell giltig sanning. Författarna presenterar hur illa det är ställt med u-länderna, men inte olika teoretiska förklaringar till varför. Den kenyanska läroplanens generella mål för ämnet ”History and Government” säger att eleven skall efter avslutad kurs ha en förståelse för hur folk och händelser har påverkat dagens livssituation för Kenyas medborgare, de kenyanska ledarnas politiska filosofi, förklara och analysera politisk utveckling och konstitutionella författningstillägg sedan självständigheten, samt diskutera Kenyas strategi för ekonomisk och kulturell utveckling. Syftet med den mycket detaljerade läroplanen är att skapa patriotiska medborgare. Den svenska kursplanen slår fast ett antal värdegrunder, bland annat demokrati och solidaritet med svaga och utsatta. Skolan skall verka för att ge utrymme för olika uppfattningar för att skapa en respekt för allas egenvärde, vilket i förlängningen ger en respekt för andra folk och kulturer. Eleverna skall studera olika sätt att se på samhället och samhällsutvecklingen – lokalt och globalt.