Grupprocesser är en del av livet, inget yrke har ensamrätt till dem. Emellertid blir gruppinteraktionen och organisationen av grupptillvaron med dess spännande förändringar, utveckling och konflikter inte väsentligt annorlunda bara för att gruppen befinner sig i ett klassrum. Ute i företag i dag talas det mycket om att man ska sträva efter att skapa en vi-känsla och därmed en bättre arbetsmiljö, det råder med andra ord en medvetenhet om grupprocesser. Trivs man med arbetskollegorna ökar chansen att man även skall trivas på jobbet och därmed också arbeta mer effektivt. Jag är övertygad om att kunskap om grupprocesser skulle kunna komma till nytta även inom skolvärlden. Ökade kunskaper och medvetande om grupprocesser hos läraren skulle leda till ökad trivsel bland eleverna vilket skulle få dem att känna lugn i klassen och därmed i allt högre grad våga ställa och svara på frågor. Detta i sin tur skulle leda till fler infallsvinklar vilket skulle ge bättre förståelse och i slutändan ge bättre prestationer hos eleverna. Min preciserade problemformulering är således; finns det något samband mellan trivsel och elevernas prestationer? Detta arbete bygger dels på litteraturstudier och dels en enkätundersökning baserad på 84 elever och 20 lärare. Syftet med detta arbete är finna svar på min preciserade problemformulering, samt ge en introduktion i gruppteoretiska tankegångar som kan öka lärarens förståelse av det gruppbeteende som han möter och deltar i dagligen. Utöver detta ämnar jag även undersöka hur pass medvetna lärarna anser sig vara om hur grupper fungerar samt värdet av kunskaper om grupprocesser. Slutsatserna jag kan dra av resultaten är att det råder en samband mellan hög trivselnivå och goda prestationer. Vidare visade det sig att majoriteten av lärarna ansåg sig ha en god kännedom om hur grupper fungerar, men i vissa fall inte hade tillräckligt med tid till att utöva sin kunskap.