Begreppen mol och substansmängd upplevs svårt av gymnasieelever. En studie över hur en klass har förstått molbegreppet har genomförts genom att 19 elever som läser naturvetenskapligt basår fått besvara 7 s.k öppna frågor. Svaren har sedan analyserats på två olika sätt. Undersökningen visade att kunskapen om att substansmängd är en storhet och att mol är dess enhet är det bara ett fåtal elever som kan uttrycka. De flesta av eleverna verkar ha svårt att skilja dessa begrepp åt på ett tydligt sätt. En stor svårighet för flera elever är att använda sig av och förstå reaktionsformler. Endast få elever har förståelse för att alla närvarande ämnen inte behöver reagera vid kemiska reaktioner utan att det ofta finns ett överskott av något ämne. Det som tydligt skiljer de elever som lyckats sämre från de som lyckats bättre är att de förra ofta ger kortare och mer omotiverade svar. Troligt är också att vissa av problemen hos de elever som inte lyckats så bra ligger i att de har svårt för bl a bråkräkning och ekvationslösning vilket försvårar stökiometriska beräkningar avsevärt. En viktig del i att göra molbegreppet så klart som möjligt för eleverna är att man pratar kemi dvs att lärare och elever samtalar om begrepp och olika typer av problem. Då måste eleverna själva fundera och reflektera över vilka ordval de gör och på så sätt kan oklarheter framkomma vilka lärare och elever tillsammans kan diskutera och klara upp.