Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Historieämnets utformning på universitetet - en attitydundersökning hos lärarstuderande och universitetslärare med avseende på lärarrollen på gymnasiet
2002 (Swedish)Independent thesis Basic level (professional degree)Student thesis
Abstract [sv]

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka vad lärarstuderande och universitetslärare anser om historieämnets utformning på universitetet i avseende på lärarrollen på gymnasiet. Metoden jag använde mig av var att jag jämförde kursmålen för universitetet och gymnasiet för att se om de båda utbildningarna drog åt samma håll. Vidare så intervjuade jag två universitetslärare och två lärarstuderande genom en styrd forskningsintervju, det vill säga de fick svara på samma frågor. Bland de lärarstuderande delades också en enkät ut. Anledningen till valet av metod var att det inte är så tidskrävande och att resultaten blir givande. Både lärarstuderande och universitetslärare ansåg att det var av stor relevans att universitetet skulle ge ett bra verktyg till den blivande läraren för att kunna uppfylla målen för gymnasiet. Universitetslärarna menade även att det är två olika typer av utbildningar och att själva målen för gymnasiet inte alls behövde uppfyllas. I undersökningen kom jag dock fram till att universitetets utbildning täcker gymnasiets mål. Vad gäller själva historieämnets utformning på universitetet så anser de lärarstuderande att universitetet inte uppfyller de krav de har på en bra ämneslärarutbildning. De vill att man skall lära sig att omvandla den teoretiska kunskapen till ett didaktiskt verktyg redan från början i utbildningen, och inte bara under det sista året. Universitetslärarna är medvetna om detta men menar att utbildningen skall ge dubbel kompetens, dels gymnasielärare och dels forskarbehörighet, och därför är utbildningen utformad som den är. Om vi ser till vad de lärarstuderande anser vara de viktigaste kurserna anser de att samtliga kurser är viktiga men att de kronologiska- och fördjupningskurserna är särskilt viktiga. De vill främst ha mer kronologisk undervisning på bekostnad av teori- och metodkurser. Universitetslärarna anser också att samtliga kurser är viktiga men de anser att teori- och metodkurserna är av särskild vikt. Anledningen är att de studerande måste få ett vetenskapligt förhållningssätt till historia.

Place, publisher, year, edition, pages
2002. , p. 23
Identifiers
URN: urn:nbn:se:kau:diva-59982Local ID: GYM-29OAI: oai:DiVA.org:kau-59982DiVA, id: diva2:1124782
Educational program
Teacher education
Available from: 2017-07-13 Created: 2017-07-13

Open Access in DiVA

No full text in DiVA

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar

urn-nbn

Altmetric score

urn-nbn
Total: 1 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf