Jag har i min undersökning valt att försöka undersöka undervisningsuppläggningen från ett elevperspektiv. Hur önskar eleverna i företagsekonomiska ämnen på gymnasieskolan få undervisningen och examinationen upplagd och vilka egenskaper tycker de att en bra lärare skall ha i undervisningssyfte. Stämmer detta överens med innehållet i gymnasielärarutbildningen och kan man som lärare tillmötesgå elevernas önskemål i förhållande till vad utbildningspedagogiken förespråkar. Jag har i min uppsats tagit upp vikten av en demokratisk planering av en kurs tillsammans med eleverna och att detta är första steget i att bygga in ett förtroende mellan eleverna och läraren. Jag har också tagit upp olika fördelar och nackdelar med den traditionella katederundervisningen och kunnat konstatera att eleverna vill ha en viss grad av denna traditionella klassrumsundervisning. Det är dock viktigt att bygga in variation i alla typer av undervisning. Eleverna tyckte att en varierande undervisning utmärker en rutinerad lärare och att detta är bäst. Jag har sedan ställt denna undervisningsform i relation till den nya undervisningspedagogiken, som handlar om problembaserad inlärning. I denna pedagogik får de studerande i stor grad på egen hand utgå från olika problem, som de sedan själva får försöka att lösa. Problemet med den ”nya pedagogiken” var enligt eleverna själva att det ofta inte blir något gjort förrän i sista minuten, om man får jobba med alltför stora projekt. Jag har försökt beskriva hur man kan kombinera ihop dessa båda undervisningsmetoder enligt elevernas önskemål. Det gäller här att ta ut de positiva bitarna av de bägge metoderna, på så sätt att eleverna får arbeta relativt självständigt och samtidigt kunna ge dem viktiga verktyg som ett stöd i deras kunskapsprocess. Detta kan uppnås om man som lärare håller kortare genomgångar och att de sedan får arbeta självständigt med delproblem i en kurs. Man skapar då ett viktigt utrymme för elevernas egen förmåga att tänka självständigt och samtidigt ges de möjlighet till att reflektera över sina erfarenheter och tillämpa sina kunskaper på sina egna erfarenheter. När det gäller själva examinationen av en kurs, så visar eleverna upp en förvånansvärd ensidighet. De anser nämligen att den bästa examinationsformen är teoretiska prov och inlämningsuppgifter och att läraren inte skall använda sig av något annat i sin bedömning. Detta stämmer inte alls överens med vad Skolverket föreskriver om betygssättning och bedömningsunderlag. Jag har därför gett förslag på en rad olika bedömningsmetoder och poängterat vikten av att kunna göra en allsidig och kontinuerlig bedömning av varje enskild elev. Min slutsats när det gäller lärarens bedömningsunderlag har därför blivit att man kan presentera de olika förslagen på bedömningsgrunder för eleverna. De får därefter vara delaktiga i själva kursplaneringen att välja ut vad som skall ingå i bedömningen och att man sedan lägger till detta i kursplaneringen. Det som inte blir förhandlingsbart enligt min mening är att jag som lärare måste få ha kvar möjligheten till att ta vara på all tillgänglig information, enligt skolverkets föreskrifter och att sedan eleverna vet vad som gäller i dessa frågor. I övrigt hänvisar jag till vad som har kommit fram i min undersökning och hoppas att det är en intressant läsning för alla intresserade.