Syftet med, och också den övergripande forskningsfrågan i denna uppsats, är att undersöka gymnasieelevers syn på samhällskunskapsämnet ur olika aspekter. Mer preciserat undersöks hur väl elevernas uppfattning om samhällskunskapsämnets - önskvärda och/eller nödvändiga - innehåll överensstämmer med de tio strävansmål som Kursplan i samhällskunskap för år 2000 stadgar. Metoden för studien är dels en kvalitativ litteraturgenomgång och dels en enkätundersökning utförd bland 36 elever ur fyra gymnasieklasser. Uppsatsens slutsatser visar att eleverna som ingår i denna uppsatsundersökning anser sig ha stort inflytande över såväl den konkreta samhällskunskapsundervisningen som över planeringen av ämnesstudiet. De vill också vara med och påverka sin undervisning. En klar majoritet av eleverna uppfattar samhällskunskapsämnet som intressant, nödvändigt och nyttigt. De anser att den undervisning som bäst väcker deras intresse för ämnet är en undervisning som planeras tillsammans av lärare och elever samt utgår från, och bygger på, elevernas intressen. Elevernas önskemål om innehållet i ämnet samhällskunskap överensstämmer väl med såväl det eleverna anser bör vara obligatoriska områden inom ämnet som med de strävansmål för ämnet samhällskunskap som Kursplanen beskriver. Eleverna anser att man bör läsa samhällskunskap framför allt för att få kunskap om hur samhället fungerar, för att det är allmänbildande och för att kunna påverka samhället.